En räddare i nöden Tiden rinner ut
ännu är det inte slut
Du står på kanten och blickar ner
vatten, det enda du ser
Skratten blir allt fler och fler
Du vill ej leva mer
Liten flicka som dig ser
Hon vill lära känna dig mer
Liten flicka skriker sluta
Skratten slutade tjuta
Du på flickan kollar
känslorna dem vållar
vållar fram från ingenstans
Dina kinder dränkta i tårar
Den lilla flickan på endast tio vårar,
dig inte sårar
Du gick bort från kanten
mot flickan som tappat vanten
Du böjde dig, tog upp vanten
lantern i ditt hjärta ännu lyser
när den lilla flickan ej fryser
Hoppet om en funnen vän
har du aldrig med på känn
Vännen har du funnit
vännen som ditt hjärta vunnit Skriven av Frida, 15 år från Fagersta. |