Nattbalen

Musiken i salen hörs,
dansarna i salen möts,
salens vackra glans,
går vilier till dans,
Sångaren sjunger från sång till sång,
och ej sjunger dåligt en ända gång.
Dagen flyr och kvällen dansar in,
och sjunger: Jag vill finna käraste min,
För natten är lång, och kvällen allén,
och ingen än fått den ståtliga trofén.
Kvällen slutar sjunga och natten stiger in,
med ett leende så svag och vit i sin skinn,
"Dags att sova, festen är över,
natten nalkas och barn som sover."
Vilierna drar tillbaka till sina vackra skogssängar,
Älvorna flyger sakta till sina ängar.
Människorna går hem med trötta min,
"Nattbalen var fin."