Hoppa inte

Jag går längs stranden
jag känner den mjuka sanden
Jag kollar upp mot klipporna
och sedan mot de vita sipporna
som växer vid skogens kant
Jag går upp på en klippa, och kollar på dess brant
vinden tar mitt hår
nerför min kind rullar en tår
jag sätter mig ner och gråter
Skriker; Hoppas du Förlåter!
Jag ställer mig upp igen
Jag hör : Hoppa inte än!
Bakom mig står du
som jag tänker på just nu.