Sommarlovet, en mardröm

Skriven av Lina Johansson, 11 år från Östersund.

- Jaa, skrek Virginia och slängde av sig ytterkläderna.
Hon log brett och tittade på sin mamma och pappa.
- Varför ser ni så trötta och ledsna ut?, frågade Virginia försiktigt.
- Jo, det är så här att.... började pappa.
- Farmor är död, och... Vi måste åka till Finland oh vara med på begravelsen, fortsatte mamma sorgset.
Farmor, död? Nej, det fick inte vara sant! Inte farmor! Inte hon som lagade så goda kakor, inte hon som berättade spännande historier om förr i tiden.
Idag var det första dagen i sommarlovet.
Det var därför Virginia var så glad. Men leende hade dött bort.
- Men.. Att åka till finland tar ju flera dagar. När är begravelsen?, ubrast Virginia.
- Om några veckor, svarade mamma. Hurså?
Mamma tittade undrande på Virginias olyckliga ögon.
- Meen.. men vi skulle ju till America, stammade Virginia. Ni lovade.
Man såg på mamma att hon hade gråtit. Hennes ögon var röda och svullna.
- Vi kan inte, sa pappa kort. Det går bara inte.
Virginia sprang upp på sitt um.
Hon ville så gärna till America, hon hade aldrig varit där. Finland dessutom, hade hon varit många gånger. Det var där farmor hade bott.
Virginia började gråta. Inte grina och lipa, utan gråt av sorg. Samtidigt var hon arg. Dumma farmor, varför dog du just nu? Varför dog du just i Sommarlovet?!
Hon bankade näverna mot kudden och tjöt:
- Varför?! Varför?!
Pappa kom in i rummet. Han hade en macka med ost.
- Här, sa han och räckte mackan till Virginia. Ta den här och gråt inte.
Virginia gömde sig under täcket.
- Om America verkligen intresserar dig.... började pappa.
Virginia tittade hoppfullt på han.
- Då.. Kan vi ringa och boka en anna dag för begravelsen.
- Ååh.. Pappa, du är bäst, sa hon medans hon gråt.
Inte av sorg, utan av lycka.