Gigants dikt Rosor är röda, violer är blå. Min häst är död och min själ lika så. Varför ska man leva när man bara blir delad. mitt hjärta är itu, jag vill ha tillbax dig nu!
Jag såg dig äta hö,nästa gång jag såg dej höll du på att dö. Nästa dag ligger jag i min säng och gråter, men det finns inget att göra åt det, han kommer aldrig åter.
Du finns alltid inom mig, du skulle bara veta hur mycket jag saknar dig!
Jag glömmer dig aldrig Gigant <3 Skriven av Malin Jansson, 12 år från Söderåkra. |