När

När vännerna är borta,
När vännerna gått,
Då jag meningen med livet förstått.

När ensamheten trycker,
Trycker hårt mot min kropp,
Då försvinner allt mitt hopp.

När gräset slutat gro,
När rötterna fått ro,
Då vet jag inte vad jag ska tro.

När regnet slutat falla,
När regnet torkat ut,
Då vill jag ge ut en plågans tjut.

När solen slutat skina,
När allting blivit grått,
Då saknar jag vännerna mina,
Och önskar de aldrig gått.

När tårarna är slut,
När de slutat rinna,
Då skriker jag ut min smärta,
"Snälla låt mig försvinna!"