Kattens julnatt

Det är julenatt,
På den snö täckta åkern springer en katt.
Stjärnor gnistra och glimma,
På vintern finns ingen dimma.
Katten springer över åker och äng,
Medan mor hon sover lugnt i sin säng.
Ding Dong! När klockan slår tolv,
Kommer katten in och blöter mors golv.
Misse smyger fram i hallen,
Trippar förbi julklappsnallen.
I köket står mors spis,
På den puttrar en gryta ris,
Men misse, han vill ha julegris.
Han hoppar upp på bänken och tar grisen,
Men råkar då ha ner teservisen.
Koppar och fat går i kras,
Även fars fina snapsglas.
Misse blir rädd, han flyr till sinken,
Han kikar fram, bakom sillhinken.
När misse går, har allt porslin hunnit rasa,
Nu ligger han nöjd framför stugans brasa.
Solen går upp, värmer åker och mark,
Nu hörs inte längre, fars höga snark.
Mor och far dem vaknar,
Nu är det frukost dem saknar.
Mor öppnar dörren på glänt,
Går in i köket och ser vad som hänt.
På golvet, i bitar, ligger teservisen,
Och inte ett spår syns av julegrisen.
Björkbrasan den ryker,
Misse mors ben stryker.
Mor säger lugnt åt katten
”Du får inte ha ner saker om natten”.