Skatt

Genom historien har de vid makten hittat på sätt att få in pengar från folk som lyder under dem. En sådan statlig inkomst kallas skatt. En tidig form av skatt var att utföra en viss mängd arbete varje dag, vilket Inkaindianerna i Peru gjorde.

I medeltidens Europa fanns det ibland inget skattesystem, men samhället var uppbyggt så att frukten av de enkla böndernas arbete gav staten en inkomst genom skördar och annat. De enkla människorna betalade alltså ingen skatt som vi gör idag men de var tvungen att lämna ifrån sig en stor del av vad de odlat till staten.

Idag är skatten en slags omfördelning av pengar mellan människor för att alla ska kunna ha poliser, sjukvård, skolor, pension m.m.

Pengar till krig
En vanlig anledning till att man började driva in skatt i ett land var krig. Plötsligt drabbades landet av stora utgifter och då blev folket tvungna att betala.

Inkomstskatten infördes för första gången 1798 i Storbritannien för att betala utgifterna i Napoleonkrigen. Nya och höga skatter infördes under det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 och en extra telefonskatt användes i USA under första världskriget.

Många svenska kungar var väldigt förtjusta i att kriga. Gustav Vasa, däremot, gillade pengar bättre och såg till att hålla fred med sina grannar. Han stal också från kyrkan för att få in ännu mer pengar till statskassan. Under hans tid som regent var Sverige ett rikt land.

Brandskattning
Brandskattning är en form av straff som utfördes mot byar och städer som vägrade betala skatt till sina härskare, eller som uppträdde trotsigt. De kunde bli straffade genom ödeläggelse eller genom att tvingas ge upp alla sina ägodelar.

En känd brandskattning är då Valdemar Atterdag 1361 anföll Gotland för att lägga ön under danskt styre. I Visby ska de besegrade gotlänningarna ha blivit tvungna att fylla tre tunnor med guld som straff för sitt motstånd. Om historien med tunnorna verkligen har hänt vet man egentligen inte. Genom brandskattning hoppades givetvis en härskare på att skrämma andra till lydnad.

Olika skatter
I Sverige bestämmer de styrande politikerna hur mycket skatt vi ska betala och hur skattepengarna ska användas. Skattepengar är en stor och viktig inkomst för ett land och används till sjukvård, att förbättra vägar, till bibliotek, med mera. Det finns flera olika skatter:

Inkomstskatten dras direkt från pengar man tjänar genom lön, föräldrapenning, pension och liknande.

Företag som får pengar över när löner till de anställda och andra utgifter är betalda måste betala företagsskatt. Man betalar alltså skatt på de pengar som är ren vinst.

Varje gång man köper något eller betalar någon för utfört arbete betalar man en skatt som kallas moms. Momsen brukar alltid ingå i priset. På bensin, sprit och tobak finns det extra skatter. Redan i antikens Rom måste man år 50 f. Kr betala moms på det man handlade.

Har man hus betalar man skatt efter hur mycket huset är värt. Bor man i hyrd lägenhet är skatten inbakad i den hyra man betalar.

Den som har bil betalar fordonsskatt efter hur mycket bilen väger.

Handlar man med värdepapper och tjänar pengar på det måste man betala skatt på vinsten. Om man sparar pengar på banken så betalar banken ut det som kallas ränta, en sorts belöning för att de får låna ens pengar. Man måste också betala skatt på räntan.

Många skatter blir det. Det är Skatteverket som samlar in alla skattepengarna och sedan fördelar dem bland olika myndigheter som sköter sjukvård, skolor, underhåll av vägar, med mera.

Varje år måste alla som tjänar pengar godkänna en så kallad deklaration, där Skatteverket har beräknat hur mycket man tjänat och andra saker som rör ens ekonomi. All skatt beräknas i procent. Deklarera kan man göra antingen på papper, internet eller via sms.