Skydd mot havet
För att kunna dra största möjliga nytta av havet, och ofta för att helt enkelt kunna överleva, har människans uppfinningsrikedom fått jobba. För att skydda samhällen vid havet mot naturens krafter har man blivit tvungen att bygga konstgjorda "klippor".
Den enklaste formen av skyddsvall är piren. Den går oftast i en krok om en mindre vik och har en ingång genom vilken båtarna går. Innanför piren är vattnet lugnare än ute i havet. I städer är pirarna stora och utformade som hamnar, parkeringsplatser för både små båtar och enorma skepp.
Förr byggdes pirar och hamnar av varsamt murade stenblock. Numera gjuts de i betong. I Holland har man haft stora problem med havet. För att skydda kusterna mot översvämningar har man byggt stora skyddsvallar som håller tillbaka vågorna.
På senare tid har man gjutit vallar av betong en bit ut i havet. Vattnet på vallens insida har sedan pumpats ut och havsbottnen förvandlats till finfin åkermark. Många av de stora vallarna fungerar också som vägar.
