Reptiler
Samtidigt som dinosaurierna levde fanns det också kräldjur som levde i haven. De liknade dinosaurier men var inte alls släkt med dem. Det fanns aldrig några vattenlevande dinosaurier. Några av dessa djur kunde gå upp på land, andra levde helt i vattnet.
Nothosaurus
(nottå-SAU-russ)
Längd: ca 3 m
Europa, Nordafrika och Asien
Tid: ca 220 miljoner år sedan
Nothosaurus förde en tillvaro som påminner mycket om våra dagars sjölejon eller uttrar.
De höll sig troligen för det mesta på klippor vid havet och rörde sig till större delen på land. De var troligen mycket klumpiga och långsamma när de gick omkring, men i vattnet kan de ha rört sig som torpeder.
Tänderna var som gjorda för att gripa och hålla fast fisk, medan klorna lämpade sig för att få fäste om klippor.
Mesosaurus
(mässå-SAU-russ)
Längd: ca 70 cm
Europa
Tid: ca 220 miljoner år sedan
Mesosaurus var ett litet, men rovgirigt djur. Den var en snabb simmare som kan ha fört ett liv mycket likt nutidens havsleguaner på Galapagos-öarna.
Gapet var långt och smalt, och fullt med vassa, smala tänder. Den var troligen specialicerad på att jaga fiskar som simmade i stim.
Mixosaurus
(mixå-SAU-russ)
Längd: ca 3 m
Europa
Tid: ca 200 miljoner år sedan
Mixosaurus liknade nutidens havslevande däggdjur som tumlare och delfiner. Den rörde sig mycket smidigt genom vattnet och jagade fisk och skaldjur.
Mixosaurus var släkt med Ichtysaurus, men hade till skillnad från detta djur en lång ormliknande svans.
Ichtysaurus
(ick-ty-SAU-russ)
Längd: ca 5-7 m
Europa och Nordamerika
Tid: ca 180 miljoner år sedan
Ichtysaurus var ett mycket kraftfullt djur och den bästa simmaren under dinosauriernas tid. Den kunde bli mycket storvuxen och klarade troligen ändå att hoppa liksom vår tids delfiner över vattenytan, för att kunna jaga eller fly från fiender.
Ichtysaurus var den första havslevande reptil som utvecklade en fena i stjärten. Liksom hos valarna var denna fena vågrät, och användes genom att slå upp och ner med stjärten. Detta gav ordentlig fart åt det simmande djuret.
Plesiosaurus
(plässi-å-SAU-russ)
Längd: ca 5 m
Nordamerika och Europa
Tid: ca 200 miljoner år sedan
En annan typ av marin reptil var plesiosaurierna. De var klumpigare än ichtysaurierna och kunde gå upp på land. Alla plesiosaurier hade långa halsar med små huvuden.
Från fossilfynd vet man att de ofta råkade i bråk med de lika kraftfulla tylosaurierna. Bägge djuren var aggressiva jägare och troligen mycket snabba i vattnet.
Elasmosaurus
(äll-ass-må-SAU-russ)
Längd: ca 12 m
Asien och Nordamerika
Tid: ca 65 miljoner år sedan
Elasmosaurus var en storvuxen och mycket långhalsad plesiosaur. Denna långa hals användes när djuret jagade efter fisk men också flygödlor.
Då dessa snabba bevingade reptiler susade ner över havet för att snappa åt sig en fisk, låg Elasmosaurus på lur strax under vattenytan och högg tag i dem.
Kronosaurus
(kronå-SAU-russ)
Längd: ca 17 m
Nordamerika och Europa
Tid: ca 150 miljoner år sedan
Pliosaurerna var korthalsade släktigar till plesiosaurerna. Istället för långa rörliga halsar hade pliosaurerna stora kraftfulla käkar som stängde inne bytet.
Störst av alla pliosaurer var Kronosaurus, som hade en käft stor nog att sluka byten nästan lika stora som djuret självt!
Tylosaurus
(tyllå-SAU-russ)
Längd: ca 8 m
Europa och Nordamerika
Tid: ca 100 miljoner år sedan
Tylosaurerna liknade stora krokodiler med fenor istället för ben. Deras närmaste släktingar idag är faktiskt de små ödlor som springer runt benen på en under sommaren!
De åt oftast bläckfiskar, som på de här tiden hade kraftiga skal som skydd. Ibland hamnade de i strid med andra havslevande reptiler, troligen när deras jaktområden blev invaderade av inkräktare.
Placodus
(PLACK-å-duss)
Längd: ca 2 m
Europa
Tid: ca 200 miljoner år sedan
Placodonterna levde på skaldjur som musslor och krabbor, och höll sig därför nere vid bottnen. Tänderna var platta, breda och pekade utåt, för att kunna få grepp om skalen och krossa dem.
Placodonterna var långsamma simmare och gick troligen aldrig upp på land. De måste förstås simma upp till ytan för att hämta luft ibland.
Archelon
(ARR-kä-lånn)
Längd: ca 3,7 m
Nordamerika och Europa
Tid: ca 65 miljoner år sedan
I slutet på dinosauriernas tid dök havssköldpaddorna upp. Några av dem blev riktiga jättar. Archelon är den största sköldpadda som funnits.
Den levde större delen av sitt liv i havet, men gick troligen upp på land för att lägga sina ägg i marken.
