Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Varulvar på film

Varulven är ett populärt filmmonster – nästan lika populär som vampyren. Vampyrer är förstås lättare att sminka och framställa på film. Den allra äldsta varulvsfilmen tros vara den amerikanska The Werewolf från 1913. Där är varulven en indiankvinna som kommer tillbaka som en varg för att hämnas sin egen död. Tyvärr är denna film helt försvunnen, liksom den franska Le Loup-Garou från 1923.

Henry Hull som dr Wilfred Glendon.
Den första bevarade filmen om varulvar är Werewolf of London från 1935 (på svenska Dr Yogami från London). I filmen färdas botanikern dr Wilfred Glendon till Tibet för att söka efter en mytomspunnen växt som blommar i fullmånens sken. Han hittar växten i en dal men blir biten av en varulv. Tillbaka i London planterar han växten i sitt laboratorium. Vid nästa fullmåne förvandlas han själv till varulv och dödar en man i londondimman. Den mystiska dr Yogami dyker upp och förklarar att växtens blomma är Glendons enda hopp om att bli botad. Men Yogami är just den varulv som bet Glendon i Tibet och vill ha blomman själv. Nästa gång Glendon förvandlas dödar han Yogami och anfaller sin fästmö, men skjuts ihjäl av polisen. I filmen berättar Yogami att varulven alltid dödar den han älskar mest som människa. Detta hittades på just till filmen, men har sedan blivit ett vanligt inslag i varulvshistorierna. I filmen förekommer inte silver som dödligt medel, utan vanliga pistolkulor dödar varulven här. I sägnerna ser varulven alltid ut som en stor varg, men det kunde man inte åstadkomma på film 1935. Istället sminkades skådespelaren Henry Hull så att han skulle se mer varglik ut. Han fick stora huggtänder, spetsiga öron och mer hår i ansiktet. Det var första gången den sortens varulv dök upp, men den blev snabbt det sorts monster som alla betraktar som en "riktig" varulv. Men det är alltså en film-varulv och inte en sägen-varulv.

Lon Chaney Jr. som varulven Larry Talbot.
Nästa gång en varulv dök upp på film var i The Wolf Man (Varulven) från 1940. Det här är kanske filmhistoriens mest berömde varulv och i flera årtionden framåt brukade varulvarna se ut så här på film. Det är också här som silver dyker upp för första gången som ett dödligt ämne för varulvar. Historien följer Lawrence Talbot som återvänder hem till sitt släktslott i Wales. Där blir han biten av en varulv som så småningom blir dödad. Sanningen avslöjas inte, utan alla tror att det är en vanlig varg som bitit Talbot. Snart förvandlas han till en luden varulv och jagar efter en flicka han träffat i byn runt slottet. I slutet, innan varulven Talbot hinner döda sin älskade, blir han ihjälslagen av sin pappa med en silverkäpp.

Men bara ett par år senare blev Larry Talbot återupplivad av ett par liktjuvar som öppnar hans kista i fullmånens sken.

I Frankenstein Meets the Wolf Man (Frankenstein möter varulven) reser Talbot till dr Frankensteins slott i hopp om att få sin hjärna opererad och på så sätt slippa förbannelsen. Han hittar istället Frankensteinmonstret, förvandlas till varulv och de bägge odjuren slåss till döds medan de sköljs iväg av vattenmassorna från en sprängd damm.

Varulven Larry Talbot dök upp i några filmer till under 1940-talet, tills han till slut faktiskt blev botad.

Paul Naschy som Waldemar Daninsky.
En annan populär serie filmer, från Spanien, handlar om den polske adelsmannen Waldemar Daninsky, som förvandlas till varulv. "El Hombre Lobo"-serien innehåller 12 filmer inspelade mellan 1968 0ch 2003. Daninsky spelas i alla filmer av Paul Naschy. Filmerna utspelar sig mestadels under nutid, men några handlar om Daninskys förfäder och utspelar sig under olika tidsepoker. "El Hombre Lobo"-filmerna är blodiga, våldsamma och har ofta fantasifull handling. I ett par av filmerna slåss Daninsky mot den kvinnliga vampyren Elisabeth Bathory. I en film möter Daninsky snömannen i Himalaya och slåss mot honom i varulvsform. I en av de historiska filmerna reser han till Japan i jakt på ett silversvärd och slåss mot samurajer.

Oliver Reed som varulven Leon.
En av de bättre varulvsfilmerna från samma tid är den brittiska Curse of the Werewolf (Varulvens förbannelse), som till en del bygger på Guy Endores bok "The Werewolf of Paris". Filmen utspelar sig i Spanien och berättar om lille Leon som föds på julafton. Som ung man börjar han drabbas av varulvens förbannelse och dödar sin bäste vän. Innan han hinner göra det samma med flickan han älskar jagas han upp av en folkmassa i ett klocktorn där han skjuts med en silverkula av sin adoptivfar.

En av varulvarna i The Howling.
David Naughton förvandlas.
Det dröjde till 1981 innan varulvens utseende ändrades på film. Då kom filmerna En amerikansk varulv i London och The Howling (på svenska ibland Varulvarna). I bägge filmerna är varulven ett varglikt monster och man får se utdragna, kusliga förvandlingar från människa till monster. Dessa effekter gjordes med en blandning av smink och elastiska dockor. I En amerikansk varulv i London blir hjälten ofrivilligt varulv och han hemsöks av vålnaderna från de han dödat. I The Howling visar sig en hel by bestå av varulvar som kan förvandla sig precis när de vill. Bägge filmerna blandar skräck med goda portioner humor.

Rödluvan möter stora stygga varulven.
Jack Nicholson förvandlas till varulv.
De flesta senare skräckfilmer har hållit sig till de varglika varulvarna. I de två Underworld-filmerna, Ginger Snaps, Harry Potter och fången från Azkaban, Cursed, Dog Soldiers, Van Helsing, The Company of Wolves, med flera kan man se varulvar som liknar vargar mer än människor. Ett undantag är filmen Wolf (1994), där skådespelaren Jack Nicholson till större delen är en traditionell filmvarulv, alltså en luden människa. Det är bara i slutögonblicken han till slut blir en hel varg. I Wolf presenteras livet som varulv som ett alternativ. Varulven blir ond bara om människan har många dåliga sidor.

Varulvar i böcker

Den första litterära varulven kan mycket väl komma från den romerska författaren Petronius verk "Satyricon", från år 61 f Kr. Flera kortare berättelser ingår i "Satyricon", bland annat om häxor och en varulv.

Den första riktigt berömda varulven i bokform är troligen "Wagner the Wehr-Wolf" av George W. Reynolds. "Wagner" gavs ut som en tidningsföljetong mellan åren 1846-47 och lästes av tusentals människor i England. Bonden Wagner gör en överenskommelse med djävulen om att bli odödlig, i utbyte mot att Wagner måste leva som en varulv vart sjunde år. I en rad våldsamma äventyr reser han runt i Europa i sällskap av den vackra mörderskan Nisida. Till slut blir han botad genom magi.

"Le Meneur de Loups" (på svenska "Varulven") av Alexandre Dumas, utgiven 1857, handlar om skomakaren Thibault som blir misshandlad av en skogvaktare. En jättelik varg som går på bakbenen dyker upp och erbjuder Thibault hämnd. Thibault får kraften att göra andra människor illa med bara en tanke, men varje gång han gör så blir två av hans huvudhår styva och röda. Till slut börjar han se rätt underlig ut. Han får också makt över traktens vargar och folk börjar misstänka att han är en varulv. Det är en märklig historia, som utspelar sig i Dumas hemby Villers-Cotterets. Troligen var Dumas inspirerad av sägner han hört som barn.

Flera författare som var populära under 1800-talet skrev varulvshistorier. Både Conan Doyle, som skapade Sherlock Holmes, och Rudyard Kipling, som skrev "Djungelboken", försökte sig på skräcknoveller om varulvar. Robert Louis Stevensons "Dr Jekyll och Mr Hyde" jämförs ofta med varulvshistorier, eftersom den handlar om en man som förvandlas till en ond varelse med jämna mellanrum. Temat i "Dr Jekyll och Mr Hyde" är personlighetsklyvning och det kan man ju säga att varulvarna verkligen lider av.

1933 kom "The Werewolf of Paris" av Guy Endore. Den var en stor framgång på sin tid och har kallats "varulvarnas Dracula". Huvudpersonen i boken är Bertrand Caillet, som föds på julafton efter att hans mamma våldtagits av en präst. När Bertrand växer upp förvandlas han till varulv och dödar en prostituerad. Han flyr till Paris, men hans styvmorbror Aymar Galliez försöker spåra honom. Bertrand tar värvning i kriget mellan Frankrike och Preussen 1871, där varulven inom honom får utlopp för sin blodtörst. När han återvänder till Paris möter han kärleken i form av Sophie, som lär honom kontrollera sina förvandlingar. Men en natt dödar han en man och spärras in på ett mentalsjukhus. Han lyckas fly, men är förvirrad och hoppar från hustaket med en flicka han tror är Sophie. 1963 gjordes filmen Curse of the Werewolf, som delvis bygger på Endores roman. En av de mer populära varulvsböckerna på 1900-talet är Whitley Stribers "Varulvarna" (1978), som filmades 1981 som The Wolfen. I boken lever varulvarna sida vid sida med människorna i våra städer och ser till så att vi inte blir för många.

Stephen King skrev sin egen varulvsberättelse i "Varulvens år" (1985), där en småstad hemsöks av rysliga mord. En ung kille anar att en varulv ligger bakom och till slut räknar han också ut vem det är. "Varulvens år" har filmats som Silver Bullet (1985). Varulvar dyker också upp "Talismanen" (1983), som King skrev tillsammans med Peter Straub. Här är varulvarna goda beskyddare och vänner till den unge hjälten.

En av de mer kända varulvarna på senare tid är Remus Lupin som dyker upp för första gången i boken "Harry Potter och fången från Azkaban" av J K Rowling. Han är lärare på skolan Hogwarts i konsten att försvara sig mot svartkonster. Men han är också varulv och kallas ibland Måntand. När han var liten blev han biten av varulven fenrir Grårygg, men togs omhand av Albus Dumbledore. Remus växte upp på Hogwarts och lärde bland annat känna Harry Potters pappa. Remus Lupin tillhör Fenixorden av trollkarlar. Under tiden han arbetar som lärare dricker han en trolldryck som göra att han inte ska bli farlig för andra. Men en gång glömmer han detta och han säger upp sig. Senare gifter han sig med Nymphadora Tonks och får en son med henne.

Böckerna om varulven och radioprataren Kitty Norville av Carrie Vaughn finns inte översatta till svenska än, men är klart läsvärda. Kitty pratar om vampyrer, varulvar och andra övernaturliga varelse på sin radioshow och möter flera av dem i böckerna "Kitty and the Midnight Hour" (2005, " Kitty Goes to Washington" (2006), " Kitty Takes a Holiday" (2007) och "Kitty and the Silver Bullet" (2008).

Serieförlaget Marvel gav länge ut tidningen "Werewolf by Night" (på svenska "Varulv på natten"), som handlar om den otursförföljde Jack Russel. Både i människoform och som varulv kämpar han mot andra monster, bland annat greve Dracula och Frankensteinmonstret. Han möter även andra figurer som till exempel seriehjälten Spindelmannen.


Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB