Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Från 1764 till 1767 hemsöktes området Gevaudan i franska Margeride-bergen av en storvuxen varelse som sägs ha dödat över hundra människor och skadat åtminstone trettio. Till denna dag har ingen lösning på mysteriet kommit fram, men det finns gott om olika teorier. Den mest spridda teorin gick ut på att odjuret var en varulv. Du kan läsa historien om odjuret från Gevaudan i sin helhet under vårt faktaämne om Mysterier.

Den förbannelse som varulven lider av kallas för lykantropi, efter de grekiska orden lycos (varg) och anthropos (människa). Men det finns också en psykisk sjukdom som kallas lykantropi. Den som lider av denna sjukdom tror sig kunna förvandla sig till ett djur och beter sig också som ett djur när inbillningen är som starkast.

Illustration som berättar om Peter Stumpps liv som varulv.

När den katolska kyrkan jagade och avrättade häxor, framför allt under 1500-talet, avrättades också många misstänkta varulvar. I Frankrike anklagades omkring 30 000 personer för att vara varulv mellan åren 1520 och 1630. I många fall erkände också den misstänkte, efter att ha blivit torterad. En av de mest kända varulvarna från denna tid är den tyske Peter Stumpp. Han ställdes 1589 inför rätta anklagad för att vara varulv och för att ha dödat och ätit upp minst 16 människor. Stumpp var en änkeman som bodde utanför staden Bedburg med sin dotter och son. Av någon anledning blev folket på landsbygden övertygade om att Stumpp var en varulv skyldig till människors försvinnanden och dödsfall där en varg eller en hund verkar ha varit inblandad. Efter svår tortyr erkände Stumpp att han fått ett magiskt bälte av djävulen, vilket lät honom förvandla sig till varg. Efter erkännandet blev Stumpp offentligt torterad innan han halshöggs och brändes på bål. Även hans dotter och den kvinna han levde med vid det tillfället avrättades och brändes. Historien om Peter Stumpp berättades över hela Europa i skrifter och visor, och han blev känd som "Varulven från Bedburg".

Illustration av människolik varulv.
En annan berömd varulv från samma tid är fransmannen Gilles Garnier, som avrättades 1573. Garnier levde med sin hustru i en fallfärdig hydda ute i skogen. Han beskrevs som hårig, smutsig och klädd i trasor. Han höll sig undan från andra människor men betraktades inte som särskilt farlig. Under hösten 1573 hade flera barn i trakten dödats av ett vilddjur. Allmänheten var övertygad om att det var en varulv eftersom det aldrig gick att spåra någon varg efter dåden. En dag kom några bönder på Garnier när han just dödat en liten pojke i skogen. När han försökte komma undan sprang han på alla fyra. I förhör berättade Garnier att han var skyldig till alla morden och att han ätit upp ännu fler barn. Han berättade att han var en varulv och kunde förvandla sig till varg. Det verkar som om Garnier erkände allt detta utan tortyr och han blev snabbt dömd till att brännas på bål. 1603 anklagades den 13-årige Jean Grenier från Bordeaux, Frankrike, för att ha dödat och ätit barn. Han avrättades dock inte utan dömdes till livstids inspärrning i ett kloster, där han dog 1610.

Det är svårt att veta om Peter Stumpp var skyldig till några av de brott han anklagades för. Gilles Garnier tycks ha varit psykiskt sjuk och ha lidit av lykantropi. I hans verklighet förvandlades han verkligen till en varg och det var då han dödade barn. Många av dem som anklagades för att vara varulvar kan mycket väl ha haft någon mental störning. De psykiskt sjuka brottslingar som vi idag kallar seriemördare beter sig ofta på sätt som förr skulle ha fått folk att kalla dem varulvar eller vampyrer. Seriemördare ger sig oftast på en sorts offer, de gör sig av med kroppen på hemska sätt och kan slå till vid jämna intervaller, till exempel fullmåne.

Hundpojken Jojo.
Förutom den psykiska sjukdomen lykantropi finns det ännu en åkomma som kan ha hjälpt till att skapa historier om varulvar. Den syns betydligt mer, också. Sjukdomen hypertrikos gör att kroppen och framför allt ansiktet täcks med hår. Den är ärftlig, obotlig och mycket sällsynt. Det finns många berömda exempel på människor med hypertrikos under historien. En av de allra äldsta är Petrus Gonsalvus, "vargmannen", som levde under 1500-talet. En annan är "hundpojken" JoJo, som reste runt med P T Barnums berömda cirkus i slutet på 1800-talet. JoJo hette egentligen Fedor Jeftichew och föddes 1868 i St Petersburg. Han kunde tala ryska, tyska och engelska flytande, men i cirkusen fick han springa omkring och skälla som en hund. Han dog av lunginflammation i Grekland 1904.

Lejonpojken Lionel.
"Lejonpojken Lionel", som visade upp sig i Europa i början på 1900-talet. Stefan Bibrowski, som han egentligen hette, betedde sig inte alls djurlikt utan förbluffade istället publiken genom att tala till dem på fem olika språk och klä sig i praktfulla kostymer.


Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB