Film  |  Böcker
Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Böcker

Moses i sin korg.
En av de äldsta skildringarna av forntida Egypten hittar man i Bibelns Gamla testamente. Historien om Moses handlar om en pojke som föds då hebréerna är slavar i Egypten och farao har beordrat att alla nyfödda pojkar ska dödas.

Moses mor räddar honom genom att lägga honom i en korg och sätta denna i floden Nilen. Korgen med Moses hamnar i vassen, där faraos dotter hittar honom. Moses adopterades av faraos dotter och växte upp i stor lyx. Men då han en dag såg en av faraos vakter slå en hebré blev Moses så arg att han dödade vakten. Han flydde då Egypten för att leva som herde i Midjans land.

Under denna tid berättar bibeln att gud kallade på Moses för att återvända till Egypten och leda hebréerna ur sitt slaveri till frihet. Då farao vägrade släppa iväg dem hemsöktes Egypten av sju hemska plågor, bland annat grodregn, sjukdomar och att vattnet förvandlades till blod. Efter den sista plågan, då Egyptens barn dör, släpper farao iväg hebréerna. Senare ändrar han sig och jagar efter Moses, som får Röda havet att sluta sig om faraos arme och dränka dem alla. I denna berättelse framställs Egyptens härskare som en grym tyrann. Men Moses har vänner och släkt bland faraos anhängare, som han nu måste överge för att leda hebréerna ur slaveriet. Det har ibland sagts att Bibelns farao är Ramses II, fast det finns inga bevis för detta och vem han egentligen är, är oviktigt för historiens handling.

"Mara, Daughter of the Nile"
”Mara, Daughter of the Nile” (1985) av Eloise Jarvis McGraw handlar om slavflickan Mara, som växer upp under drottning Hatshepsuts styre. När hon är i tonåren blir hon inblandad i intrigerna i det kungliga palatset och blir rekryterad som en sorts spion. Drottning Hatshepsut, som egentligen var en bra härskare, är boven i boken, och håller på att driva Egypten i ruiner genom sitt slösaktiga leverne. På grund av sin begåvning för språk blir Mara köpt ur slaveriet för att arbeta som tolk mellan Hatshepsuts bror Thutmoses och hans fästmö, en olycklig babylonisk prinsessa. Hon är tänkt att vara en spion på uppdrag av Hatshepsuts anhängare, men omständigheterna tvingar henne att bli en dubbelagent, som också rapporterar till Thutmoses. Detta försätter henne i centrum av farliga hovintriger. Berättelsen kombinerar levande historiska detaljer, sympatiska figurer, rafflande äventyr och en rörande kärlekshistoria. Även om boken är skriven för en ung publik, kan även vuxna läsare hitta mycket att gilla här.

"The Golden Goblet".
En annan bok av samma författarinna är ”The Golden Goblet” (1986). Unge Ranofer, en föräldralös pojke, bor med sin halvbror, Gebu, som slår honom och behandlar honom illa. Ranofer upptäcker att en tjuv varit hos guldsmeden där han arbetar. Han tror att det är Gebus vän, Ibini, men får senare veta att Ibini faktiskt arbetar för Gebu, som ligger bakom stölderna. Då en hungrig Ranofer går i Gebus rum för att leta efter lite mat, upptäcker han en gyllene bägare med texten "Thutmoses Erövraren" skrivet i hieroglyfer.

Upptäckten leder honom att tro att Gebu är en gravplundrare. Under den festival som äger rum när Nilen stiger och gör marken rik med näring följer Ranofer i hemlighet efter Gebu och hans kamrat Wenamon. Det visar sig att de är på väg mot en grav för att tömma denna på skatter. Nu är det upp till Ranofer att försöka övertala drottningen om vad som håller på att hända. ”The Golden Goblet” är en spännande bok, kanske skriven för något yngre barn än ”Mara, Daughter of the Nile”.

"Cleopatra VII"
Kristiana Gregorys ”Cleopatra VII: Daughter of the Nile, Egypt, 57 B.C.” ingår i en serie intressanta böcker som kallas ”The Royal Diaries”. Idén bakom böckerna är att en tjej ur en kunglig släkt skrivit en dagbok som man nu får läsa. Just den här boken handlar om Egyptiska prinsessan Cleopatra, som skriver om vad som händer i hennes liv mellan hennes 12:e och 14:e födelsedag. Det hinner faktiskt hända en hel del. Hennes pappa, farao Ptolemaios XII, har just överlevt ett mordförsök och lämnar Egypten för att hålla sig gömd tills männen bakom attentatet har hittats. Under tiden försöker hennes storasyster Tryphaena gripa makten och ta över tronen. Cleopatra tvingar verkligen hålla huvudet kallt, då hon måste lämna sitt land för att söka hjälp från de mäktiga romarna.

”Faraos förbannelse”
Här i Sverige har barnboksförfattaren Kim Kimselius också tagit sig an forntida Egypten. I hennes spännande bok ”Faraos förbannelse” (2002) reser huvudpersonerna Theo och Ramona till Egypten under farao Tutankhamuns regeringstid. Berättelsen börjar djupt nere i en faraos grav i nutidens Egypten händer något märkligt. Ramona lägger händerna över två hieroglyfer på gravkammarens vägg, uttalar en ramsa och i nästa stund upptäcker Theo förvånat att Ramona är försvunnen. Ramona har hamnat i ett mörkt, kallt och kusligt utrymme. Hon ångrar sitt tilltag och försöker komma tillbaka till ljuset och Theo. Men hon misslyckas. Skälvande slår Ramona armarna om sig och försöker hålla paniken borta. Theos sökande efter Ramona för honom på en resa genom tiden, längre bort än han någonsin vågat drömma om, till cirka 1323 f.v.t. och farao Tutankhamuns rike. En tid av makt, överflödande rikedom och intriger. Där väntar många fler faror än Tutankhamuns förbannelse på Theo och Ramona.

Den danska serien "Nofret".
Forntida Egypten har också dykt upp i tecknade serier. Den underbara danska serien Nofret av Sussi Bech handlar om prinsessan Nofrets äventyr under forntida Egypten. Nofret kommer från början från Keftiuöarna där hennes mor härskar som drottning. Hon blir bortrövad och såld till ett harem i Babylon, men lyckas fly och kommer till Egypten år 1350 f.v.t. Där tar hon arbete som danserska på en hamnkrog, men efter att ha rånat en av gästerna måste Nofret söka tillflykt i stadens Amun-tempel. Templet surrar av intriger, då de mäktiga Amon-prästerna vill störta farao Akhnaton, som vill avskaffa dyrkandet av guden Amun. Nofret råkar ut för en mängd äventyr i serieböckerna och man får följa hennes väg allt högre upp i det Egyptiska samhället. Serien om Nofret är både rolig och spännande, och spelar på en massa historiska händelser. Den är alltså också lärorik.

"The mighty Isis"
Serieförlaget DC Comics har superhjältinnan Isis, som är en människa med en massa magiska krafter, bland annat förmågan att flyga, förvandla atomer och superstyrka. Från början dök figuren upp i en TV-serie från 1970-talet, som utgjorde den ena halvtimmen av ”Shazams äventyrstimme”. Den första halvan var alltid ett avsnitt med superhjälten kapten Marvel, som också har sina rötter i forntiden. Då Billy Batson säger det magiska ordet ”shazam” förvandlas han till ”världens mäktigaste dödlige”, kapten Marvel, som kan flyga, är superstark och uthållig. Kapten Marvel har olika egenskaper från antika gudar och hjältar, till exempel Herakles styrka och Merkurius snabbhet. Nästan samtidigt började Isis också dyka upp i serietidningen ”Shazam”. Isis är egentligen skolläraren Andrea Thomas, som med hjälp av en egyptisk amulett förvandlas till superhjälten Isis.

Den senaste versionen av Isis.
Från och med 2002 har DC återupplivat Isis i sina tidningar, först som gudinnan Isis och sedan som superhjältinnan Isis. I denna nya version är det egyptiskan Adrianna Tomaz som räddas av kapten Marvels onda tvilling Black Adam. Adrianna lyckas ändra Adams personlighet och Marvel ger henne Isis magiska medaljong. Genom att säga orden ”I am Isis” får hon gudinnans krafter.

Naturligtvis har Egyptens mumier spelat en viktig roll i litteraturen, fast kanske inte så viktig som senare på film. Den förste som använde mumier i fiktion är troligen Edgar Allan Poe i historien "Some Words with a Mummy" (1845). En grupp herrar råkar av misstag återuppväcka mumien efter Allamistakeo, som visar sig vara en otroligt artig och vältalig gentleman.

Historien är ingen skräckis egentligen, utan en satir som kommenterade det växande intresset för Egyptisk fornhistoria, samt västvärldens åsikter om hur överlägsna de var resten av världen. Männen som återupplivat Allamistakeo börjar nämligen gräla med mumien om vilka som gjort de främsta vetenskapliga upptäckterna och byggnadsverken. ¬Det gamla Egypten eller den moderna västvärlden. I slutet går berättaren hem, men beslutar sig för att låta sig själv bli balsamerad, så att han också kan vakna upp efter några århundraden och se hur livet ter sig då.

Författaren Bram Stoker, mest känd för ”Dracula”, skrev också rysaren ”The Jewel of Seven Stars”. Denna roman handlar om en arkeolog som blir besatt av att försöka återuppliva den mumifierade drottning Tera. Man kan hitta drag av denna historia i en mängd andra skräckisar i litteratur och på film, inte bara mumiehistorier.




Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB