| Panelen svarar  Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
 Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi! 
 hur påverkas månen av jorden? / Diiana, 16 år från sverige | Hej Diiana, 
 Månen påverkas av jorden på så sätt att den är infångad i jordens
 gravitationsfält och tvingas kretsa kring vår planet. Med tiden har
 jorden även tvingat månen till så kallad bunden rotation, vilket
 innebär att månens rotationsperiod runt sin egen axel
 är samma som omloppstiden runt jorden. Effekten av detta blir
 att månen alltid vänder samma sida mot jorden (det är därför
 vi aldrig ser månens baksida från jorden).
 
 /Björn
 | 
 
 Hej!Jag undrar om hur man räknar från meter/km till jordradier?
 ex. 4,22*10^7 meter, hur många jordradier blir detta och hur räknar man ut det?
 Är mycket tacksam för ett svar!
 Mvh
 Karin
 / Karin, 18 år från Stockholm | Hej Karin, 
 Om du har en sträcka i meter, och du vill räkna om det till jordradier
 så ska du dividera med 6370000 (som är jordens radie i meter).
 
 4.22*10^7 meter motsvarar alltså ungefär 6.6 jordradier.
 
 /Björn
 | 
 
 heej, jag undrar hur bildas ett svart hål? och och vad är singularitet? :)tack / malin, 15 år från nacka | Hej Malin, 
 Svarta hål består av materia som pressats ihop någonting alldeles fruktansvärt.
 För att jorden skulle förvandlas till ett svart hål skulle man vara tvungen att
 pressa ihop jordklotet tills det inte var större än ca en centimeter. Med så mycket
 massa inom en liten volym blir gravitationsfältet så starkt att det till och med
 förhindrar ljuset från att avlägsna sig från kroppen. Det är därför det svarta
 hålet kallas just "svart".
 
 För att pressa ihop någonting på detta sätt krävs det stora krafter. Den kraftfullaste
 och mest våldsamma process som finns i universum är supernovaexplosionen, som
 sker när en gammal och tung stjärna dör. Det är just i sådana supernovaexplosioner
 som man tror att svarta hål bildas (det är stjärnans inre delar som pressas samman
 vid explosionen, medan stjärnans yttre delar kastas ut i rymden).
 
 Inom allmänna relativitetsteorin talar man om singulariteter när rumskrökningen
 lokalt blir oändligt stor, till exempel i ett svart hål. Massan är då samlad i
 en punkt och har inte rumslig utbredning.
 
 /Björn
 
 | 
 
 hej jag undrar vad sjärnor e färmaterioal eller gorda av och varförde gust kallas sjänor? och hur mycket de skulle  kosta och utbilda sej till astronavt och hur ett rymdskep i gentligen e konsruerat??? / jim, 18 år från stenungsund | Hej Jim, 
 Stjärnor består främst av gaserna väte och helium.  Varifrån själva ordet "stjärna" kommer
 är inte helt klarlagt. Man tror att det har att göra med den indoeuropeiska roten "ster" som
 har med "strö" att göra (alltså, stjärnorna är utströdda på himlen). "ster" går igen till exempel
 i grekiskans aster, eller latinets "stella" (ur ster-la) som båda betyder stjärna.
 
 I dag har vi ju så kallade "rymdturister" som betalar för att få komma upp i
 rymden. En sådan "biljett" kostar 150 miljoner kronor. Vad det kostar för
 en organisation som NASA eller ESA att utbilda en astronaut vet jag
 inte, men billigt är det inte.
 
 /Björn
 | 
 
  hur hålls solsystemet samman  ?
 hur kan man dela in solsystemet?
 
 hur rör sig planeterna i solsystemet ?
 
 vilka typer av planeter rör sig runt solsystemet?
 
 hur kom solsystemet till & när kom det till ?
 
 
 
 
 det är det intressantaste med solsystemet , hade varit jätte bra Om du kunde svara på dem :)
 / elzana, 16 år från kristianstad | Hej Elzana, 
 Det är solens gravitationskraft som håller samman solsystemet. Alla andra
 kroppar går i banor runt solen.
 
 Man delar in solystemet i olika regioner därför att himlakropparna där
 ser ut på ett visst sätt. Först har vi de jordlika planeterna, Merkurius,
 Venus, jorden, och Mars, som alla är relativt små planeter som har
 fasta ytor av sten. Utanför Mars kommer asteroidbältet som består av
 miljontals små kroppar som aldrig lyckades slå ihop sig till en
 planet. Utanför asteroidbältet kommer så jätteplaneterna Jupiter,
 Saturnus, Uranus och Neptunus, som alla består av gas. Utanför
 Neptunus finns ytterligare ett asteroidbälte, som kallas för Edgeworth-Kuipers
 bälte. Det består också av miljontals små kroppar som aldrig lyckades
 slå ihop sig till en planet. En av dessa miljontals små kroppar är
 Pluto, det första Edgeworth-Kuiper objekt som upptäcktes. Där
 finns även Eris, som är det största kända objektet utanför Neptunus.
 Ännu längre ut har vi kometerna som bildar ett stort sfäriskt moln runt
 solen som kallas Oorts moln. Det händer ofta att kometer förirrar sig
 in mot solsystemets inre delar efter att ha blivit utkastat från Oorts
 moln, så att vi kan se dem.
 
 Om vi står på jordens nordpol och åker precis rakt upp i luften, så
 att vi tillslut ser solsystemet "ovanifrån" skulle vi se att alla planeterna
 rör sig moturs runt solen. Det är alltså så planeterna rör sig.
 
 Solsystemet bildades för 4.6 miljarder år sedan, och jag har redan
 flera gånger i korta drag beskrivit hur det gick till.
 
 /Björn
 | 
 
  När vi har sommar så är det vinter på södra halvklotet. Hur kommer det sig? Förklara!  / david, 16 år från stockholm | Hej David, 
 Jorden rör sig runt solen i ett visst plan, som kallas banplanet. Om jordens rotationsaxel
 hade varit vinkelrät mot banplanet hade vi inte haft några årsider alls. Men nu är det
 så att rotationsaxeln lutar lite. Det betyder att norra halvklotet är vänt mot solen i
 en viss del av banan och vi har då sommar. Men det betyder att södra halvklotet är
 vänt bort från solen och därför är kallare - de har vinter. Ett halvår senare är förhållandet
 det omvända: vi i norr har vinter, medan det södra halvklotet har sommar.
 
 /Björn
 | 
 
 Vad är en tidszon? / Frida, 9 år från Stockholm | Hej Frida, 
 Jorden är indelad i ett antal tidszoner. Inom varje zon har alla människor ställt sina
 klockor på samma sätt, men det skiljer mellan hur man ställer klockorna i
 olika tidszoner. Det är för att klockan alltid ska visa 12 när solen står som
 högst på himlen, oavsett var man befinner sig på jorden. Vid ett visst bestämt
 ögonblick är det ju så att ena halvan av jorden är solbelyst och har dag, medan
 andra halvan ligger i skugga och har natt.  Det skulle därför vara ganska
 otympligt om allas klockor visade exakt samma tid.
 
 /Björn
 | 
 
 Hur  varm  är  saturnus / erik  , 9 år från malmö | Hej Erik, 
 Medeltemperaturen på Saturnus är 180 minusgrader.
 
 /Björn
 | 
 
 hej björn kan du förklara dessa fenomen för mig? snälla1. vad är en supernova?
 2 vad är en rödjätte
 3. vad är ett svart hål
 4. vad är en nebulosa
 och 5. vad är en neutronstjärna
 
 + kan du berätta lite om galaxer och vår galax vintergtan?? om du vill :)
 / kiche, 14 år från göteborg | Hej Kiche, 
 När stjärnor med liknande massa som solen får slut på
 sitt bränsle väte i centrum, krymper de centrala delarna
 samman och temperatuen ökar så mycket att helium
 börjar fungera som nytt bränsle - i samband med detta
 sväller de yttre delarna av stjärnan upp och stjärnan
 blir en röd jätte (svar på fråga 2). När denna stjärna åldras
 börja den sända stora mängder gas ut i rymden. Sådan
 gas samlas i stora molen som kallas nebulosor (svar
 på fråga 4).  Kvar blir en liten stjärna som kallas för vit
 dvärg som långsamt svalnar och blir en svart dvärg. Då
 är stjärnan helt död.
 
 En stjärna som är mycket tyngre än solen dör inte
 på ett lika lugnt sätt som beskrevs ovan. Den slits
 sönder i en enorm explosion, och blir en supernova
 (svar på fråga 1). I denna explosion är det bara stjärnans
 ytterdelar som slungas ut, medan de centrala delarna
 trycks samman till ett fruktansvärt kompakt objekt. Ett
 sådant kompakt objekt är neutronstjärnan (svar på fråga 5),
 där det inre trycket är så stort att protoner och elektroner
 tryckts samman och bildat neutroner. Ett annat sådant
 objekt är ett svart hål, som är ännu mer kompakt än
 en neutronstjärna (svar på fråga 3).
 
 /Björn
 
 
 | 
 
 vilken planet ligger närmast jorden  / eric, 13 år från Gotland | Hej Eric, 
 Den planet som kommer allra närmast jorden är Venus.
 
 /Björn
 | 
 
 hur långt är det till solen från jorden / axe, 12 år från vallentuna | Hej Axe, 
 Avståndet mellan jorden och solen är ungefär 150 miljoner kilometer.
 
 /Björn
 | 
 
 När upptäktes uranus?? / Mimmi, 11 år från Gävle | Hej Mimmi, 
 Uranus upptäcktes år 1781 av en astronom som hette William Herschel.
 
 /Björn
 | 
 
 hur gammal är solen
 / rasmus, 12 år från tyresö | Hej Rasmus, 
 Solen är 4.6 miljarder år gammal.
 
 /Björn
 | 
 
 hello! jag undrar hur gravitationen som Isaac Newton upptäckte, hur den har påverkat vår jord idag?, och även vad som är negativt om gravitation? VIKTIGT
 // Lotta
 / lotta, 14 år från sollentuna | Hej Lotta, 
 All materia försöker dra till sig annan materia, och detta kallar vi
 gravitation. Jordklotet försöker till exempel dra oss människor till
 sig, och omvänt drar vi i jorden. Newton var den förste som beskrev
 gravitationens egenskaper på ett riktigt sätt. Den påverkar oss i
 dag på samma sätt som den påverkade honom, det har inte skett
 någon förändring på den fronten!  Jag tror inte det går att säga
 varken någonting positivt eller negativt om gravitationen, den
 bara finns där och vi får rätta oss därefter.
 
 /Björn
 | 
 
 hur upptäcker man om det finns liv i universum??var finns liv?? såfall var??
 vad behövds för det ska kunna finnas liv???
 hur skapar man liv???
 / åsa, 17 år från kristianstad  | Hej Åsa, 
 Vi har ännu inte upptäckt något liv utanför vårt eget
 jordklot. Om vi en dag skulle göra det, kan det ske
 på lite olika sätt. Kanske åker vi till Mars eller kanske till
 Jupiters måne Europa, och hittar levande varelser där
 (det kommer i så fall att röra sig om mycket enkla
 mikroorganismer, alltså små encelliga varelser).
 Eller så kanske vi fångar upp en radiosignal från
 någon främmande civilisation där ute.
 
 För att liv ska uppstå krävs det att det finns flytande
 vatten, en lagom temperatur, tillgång på nödvändiga
 organiska molekyler, att man är skyddad från skadlig
 strålning och lång lång tid. Vi vet ännu inte exakt hur
 livet uppstod, och man har ännu inte lyckats skapa liv
 i ett laboratorium.
 
 /Björn
 | 
 
 hur skapades all energi i rymden? / Petter Udal , 8 år från Linköping | Hej Petter, 
 Vi vet inte hur all energin i rymden skapades. Allt vi kan göra att
 försöka förstå hur den uppför sig när den väl finns till (dvs hur den
 bildade materia, och hur denna materia bildade galaxer, stjänor och
 planeter).
 
 Det är detta som är skillnaden mellan att vara fysiker och
 filosof: fysikern talar om HUR någonting sker, medan
 filosofen (eller kanske teologen) talar om VARFÖR någonting
 sker.
 
 /Björn
 | 
 
 VAd är en nova? / LIsa, 13 år från SKAra | Hej Lisa, 
 En nova är en stjärna på himlen som plötsligt ökar sin ljusstyrka och
 flammar upp. Kanske var stjärnan inte ens synlig tidigare, men tack
 vare ljusökningen kan vi se den. Det förklarar namnet på stjärnorna,
 eftersom "nova" betyder "ny" på latin. Det är en ny stjärna på himlen!
 
 Fysikaliskt så ingår novan i ett dubbelstjärnesystem, det är alltså
 två stjärnor som kretsar kring varandra. En av stjärnorna drar genom
 sin gravitationskraft till sig materia från den andra stjärnan. När denna
 gas träffar stjärnans yta sker det en explosion, som gör att ljusstyrkan
 ökar kraftigt. Det är när detta händer som vi ser en nova.
 
 /Björn
 | 
 
 Vad är en ultraviolet stråle? / Anja, 11 år från Westerwik | Hej Anja, 
 Ljus består av partiklar som vi kallar för fotoner. Varje foton har en viss
 bestämd energi. Vi människor kan bara se fotoner som har energier
 inom ett visst intervall. Den lägsta energin vi kan se kallar vi rött
 ljus. Men det finns fotoner med ännu lägre energi, och detta kallar
 vi infrarött, eller radio. Ökar vi energin på röda fotoner blir de
 gradvis orange, gula, gröna, sedan blå och tillslut violetta. Ökar
 vi energin ytterligare kan våra ögon inte längre se dem: dessa
 kallar vi ultraviolett.
 
 En ultraviolett stråle består alltså av fotoner som har så hög energi
 att det mänskliga ögat inte klara av att se dem. Fotoner kan ha
 ännu högre energi, och då kallar vi dem för röntgenstrålning. De kan
 också ha ytterligare mer energi, och då kallar vi det för gammastrålning.
 
 /Björn
 | 
 
 hur många pascal är 1 atmosfäriskt? / andrés, 14 år från skara | Hej Andrés, 
 Ett tryck av en atmosfär motsvarar 101325 Pascal.
 
 /Björn
 | 
 
 hur gamal är solen / isaac, 11 år från tyresö | Hej Isaac, 
 Solen är ungefär 4.6 miljarder år gammal.
 
 /Björn
 | 
 
 |