|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!
Hej Björn! jag undrar hur mycket pengar som går åt till rymdforskningen varje år (alltså hur mycket pengar alla länder i världen lägger ut tillsammans)?
Och så undrar jag hur vårat solsystem kom till?
Tack på förhand"!
/ anonym, 16 år från göteborg
Hej anonym,
Jag har inte någon siffra på hur mycket pengar som används för rymdforskning i
hela världen. I Sverige har vi som mål att 4% av BNP ska användas till
forskning, dvs ALL forskning, inom alla områden. Det motsvarar ungefär
100 miljarder per år. Som jämförelse köper vi svenska julklappar för
50 miljarder per år. Så det är inte så mycket pengar som används till
forskning, tyvärr.
Jag har i korthet beskrivit hur solsystemet bildades på ett flertal ställen på
denna hemsida, om du bläddrar bland svaren.
/Björn |
kommer man någonsin veta vad halon är för nått asså det som är runt vår galax vintergatan
/ jimmy tanzi, 15 år från linköping
Hej Jimmy,
Vi vet redan i dag ganska mycket om halon, alltså det material som omger
vår galax, och som bildar en mer eller mindre sfärisk struktur. Där finns det
bland annat mycket gamla stjärnor, som var bland de första som bildades
när vår galax uppstod några miljarder år efter Big Bang.
/Björn |
Hur bildas nebulosor jag trodde att de bildades genom supernovor
/ jimmy tanzi, 15 år från linköping
Hej Jimmy,
Det är riktigt att en stor del av den gas som nebulosor består av
kommer från supernovor, alltså gamla stjärnor som exploderat.
Resten kommer från andra typer av stjärnor, som dör på
betydligt "lugnare" sätt. När solen dör om ca 5 miljarder år
kommer stora delar av dess massa "koka bort" ganska långsamt.
Detta material kommer då att bidra med gas till någon nebulosa
i vår galax, och kan sedan användas för att bilda en ny stjärna.
/Björn |
Hur blir man astronom om man vill bli det i framtiden
/ jimmy tanzi, 15 år från linköping
Hej Jimmy,
På hemsidan till Astronomiska observatoriet i Uppsala,
kan man läsa om hur man blir astronom.
http://www.astro.uu.se/grundutb/astroutbildning.html
I korthet bör man gå naturvetenskaplig linje på
gymnasiet, varefter man läser på universitetet
i ca nio år, innan man blir doktor i astronomi.
/Björn |
Hej jag undrar hur kol bildas och hur syre bildas?
/ Maya, 12 år från Malmö
Hej Maya,
Alla grundämnen som är tyngre än väte och helium, till exempel
kol och syre som du nämner, har bildats i centrum på en stjärna.
När stjärnan dör, kastas detta material ut i rymden och bildar
nya stjärnor och planeter. Man räknar med att ungefär 30 000
olika stjärnor har bidragit med det material som våra kroppar
består av!
/Björn |
när kommer solen släckas?
/ efrem, 15 år från sverige
Hej Efrem,
Solen har en beräknad livstid på ca 10 miljarder år. Den har nu
levt i ca 4.6 miljarder år, så den har ungefär kommit halvvägs i
sitt liv.
/Björn |
hur snabbt går rymdraketer?
/ anna, 18 år från stockholm
Hej Anna,
För att en rymdraket ska kunna lämna jorden måste den komma upp i
11.2 kilometer per sekund, så det går undan!
/Björn |
hur stor är vintergatan?
hur många är det som har svävat runt jorden?
/ liridona mazici, 14 år från örnsköldsvik
Hej Liridona,
Vintergatan har en diameter på ungefär 100 000 ljusår.
Ungefär 450 människor har varit i rymden.
/Björn |
vilken planet är störst och minst?snälla svara på frågan
/ Adolf Andersson, 6 år från Örebeo
Hej Adolf,
Den största planeten heter Jupiter, och den minsta planeten
heter Merkurius. Tidigare hette den minsta planeten Pluto, men
den är så fruktansvärt liten att man nu inte längre kallar den
för planet alls.
/Björn |
Hejsan hejsan, jag går i nian o håller på o pluggar lite om rymden och så läste jag ett citat i en bok, att man trodde att jorden låg i centrum föritiden då...
men varför trodde man att jorden låg i centrum? det är min fårga till dig :) ha de så underbart
Tack på förhand :)
/ Therese, 15 år från Göteborg
Hej Therese,
Det finns lite olika skäl till att man trodde att jorden låg i universums centrum.
Ett mycket starkt skäl var religiöst: man ansåg att Gud hade skapat jorden och
människorna och därför placerat jorden i universums centrum. I dag vet vi
att jorden kretsar kring en stjärna som ligger i utkanten av en högst alldaglig
galax, som delar rymden med miljarder och åter miljarder andra galaxer.
Så vitt vi vet är universum oändligt, och ett oändligt rum har inte något centrum
alls.
/Björn |
heej.
Jag undrarr om hur stor i diameter Jupiters måne europa är=) ...=) Svara så fort du kan =)=)
/ ulla, 13 år från -
Hej Ulla,
Jupiters måne Europa har en diameter på 3130 kilometer. Den är därför lite mindre
än jordens måne, som är 3474 kilometer i diameter.
/Björn |
Har hört att en stor komet/asteroid kommer att krocka med jorden år 2031
Att den är för stor för att den skulle hinna ändra riktning,
vill gärna veta om du också har hört det?
Ps. jag undrar om du kan hänvisa mej till en hemsida där man kolla upp olika kometer/asteroider som nära krockat med planeten jorden
Tacksam för svar och på förhand
/ Marilyn, 18 år från Planeten jorden
Hej Marilyn,
På Minor Planet Centers hemsida finns en lista över asteroider som kommer farligt nära
jorden under de närmaste 170 åren.
http://cfa-www.harvard.edu/iau/lists/PHACloseApp.html
Mer information finns på
http://neo.jpl.nasa.gov/risk/
Listan toppas av asteroiden Apophis, som år 2029 passerar på ett avstånd av
0.0002318 astronomiska enheter (AE), där 1AE är lika med 150 miljoner km
(medelavståndet mellan jorden och solen). Det betyder att asteroiden kommer
ungefär tio gånger närmare jorden än vad månen gör. Vid detta tillfälle kommer
jordens gravitation att störa asteroiden lite. Därför vet vi inte exakt på vilket
avstånd asteroiden passerar nästa gång, år 2036. Risken för att Apophis slår
ned år 2036 finns, men är extremt liten, bara 0.0022%.
/Björn
|
hej Björn!
jag har tittat igenom tidigare frågor (inte alla förstås..! men många) och jag kan inte hitta det jag söker.
Jag undrar hur man gör med syre i rymdfärjorna. Hur kan man andas i en tät låda så? alltså jag förstår att man tar med sig syre, men hur går det egentligen till? släpper man ut syret i rymdfärjan och andas till det tar slut eller? det finns ju ingen ventilation så att man hela tiden andas fräsch luft. kan man göra nytt syre om det tar slut? hur har tekniken utvecklats på senare år, är det annorlunda nu än förr?
skulle vara jättetacksam för ett snabbt svar, vet att du säkert har fullt upp, men detta är supervikitigt.
tack på förhand! :D
/ christina, 15 år från Göteborg
Hej Christina,
En vattenmolekyl består ju som bekant av en syreatom och två väteatomer.
Genom att tillföra energi till vatten (som kommer från rymdstationens solpaneler), kan
man genom en process som kallas elektrolys, slå sönder vattenmolekyler och
"bygga" syrgasmolekyler (som består av två syreatomer). Dessa släpper man sedan
ut i rymdstationens inre. Det finns även andra kemiska processer som kan användas
för att producera syre. I nödfall har man även syrgas på tub som man kan använda sig
av.
I rymden måste man rena luften från den koldioxid som astronauterna
andas ut. Det gör man genom att suga luften igenom filter som tar
bort koldioxiden.
/Björn |
vad heter saturnus alla månar och vad består dom av?
/ annna , 10 år från stockholm
Hej Anna,
Saturnus har en väldig massa månar, hela 35 stycken! I alfabetisk ordning heter de:
Albiorix, Atlas, Calypso, Daphnis, Dione, Enceladus, Epimetheus, Erriapo, Helene, Hyperion, Iapetus, Ijiraq, Janus, Kiviuq, Methone, Mimas, Mundilfari, Narvi, Paaliaq, Pallene, Pan, Pandora, Phoebe, Polydeuces, Prometheus, Rhea, Siarnaq, Skadi, Suttung, Tarvos, Telesto, Tethys, Thrym, Titan och Ymir!
Den största av dessa månar är Titan, som faktiskt är större än planeten Merkurius!
/Björn |
Hej hej björn!!
Jag undrar hur många månar mars har och vad likheten är mellan mars och jorden
// Hannah =) Tack
Svara järna fort
/ Hannah, 12 år från Kungsbacka
Hej Hannah,
Mars har två månar som kallas för Phobos och Deimos. Likheten mellan
jorden och Mars består främst i att de båda är kroppar av sten, med
fasta ytor (till skillnad från en gasplanet, som t.ex. Jupiter), och att de
har tunna atmosfärer.
/Björn |
Jag förstår inte riktigt det där med big bang, kan du förklara för mig om det?
/ Alexander, 16 år från Stockholm
Hej Alexander,
Om man observerar ett stort antal galaxer och mäter deras hastigheter
finner man att de alla är på väg bort ifrån varandra. Om man därför
går bakåt i tiden, innebär det att galaxerna måste ha varit närmare
varandra än nu. Faktum är, att går vi 13.7 miljarder bakåt i tiden
så måste densiteten i universum (alltså antalet kilogram per kubikmeter)
ha börjat närma sig ett oändligt stort tal. Det är detta tillstånd, när
universum var oändligt tätt och fruktansvärt hett, som vi kallar
för "big bang".
/Björn |
Hej Björn!
Jag har länge funderet över denna frågan och hoppas att du skulle kunna svara på den. Jag och några kompisar har diskuterat denna frågan men inte kommit fram till något svar. Vår fråga är:
Vad skulle hända om gasplaneterna försvann? Hur skulle jorden och livet på jorden påverkas av det?
Hälsningar Johanna
/ Johanna, 16 år från Kalmar
Hej Johanna,
Solens gravitationskraft dominerar fullständigt i solsystemet, och bestämmer
hur, till exempel, jorden skall röra sig. Men det är riktigt att planeterna också
påverkar varandra genom gravitationen. Denna påverkan är extremt liten
jämför med solens kraft, men blir viktig om man tittar på väldigt långa
tidsperioder (flera miljoner år). Man kommer att se att jordens bana
ändar sig lite med tiden - dock inte särskilt mycket.
Om de stora gasjättarna försvann skulle dessa små förändringar i
jordens bana försvinna nästan helt. Det skulle därför nästan inte
hända någonting alls om gasjättarna försvann, i den bemärkelsen.
Dock är det så att asteroider från asteroidbältet ibland blir störda av
Jupiter, så att de får banor som kan korsa jordens bana. Det är farligt,
eftersom asteroiden då kan krocka med jorden. Denna typ av långsamt
bombardemang av jorden (det går några hundra tusen år mellan varje
träff) skulle upphöra om gasjättarna försvann.
/Björn |
Hej!!!!Jag har en fråga om planeter och det passar bra att fråga dej då.Varför är inte pluto en planet det har vell vart en planet.Så varför är den inte det nu?
/ Elin, 10 år från Nyköping
Hej Elin,
Man har beslutat att inte längre kalla Pluto för en planet, därför att man
vill reservera ordet "planet" för de riktigt stora objekten i solsystemet:
Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Pluto är fruktansvärt liten, det skulle behövas 500 "plutos" för att bygga
jordklotet (som i sig är ett ganska liten planet)! Tidigare var det inte något
problem, eftersom Pluto var det enda objekt utanför Neptunus bana
som man kände till. Men med dagens stora teleskop har man upptäckt
ca 2000 kroppar utanför Neptunus, varav en del är nästan lika stora,
eller till och med större än Pluto. Vi vill inte använda ordet "planet" för
dessa kroppar, då utvattnas begreppet!
/Björn |
Hej Björn Davidsson!
Jag har blivit väldigt intresserad av rymden. Men det mest intressanta var nog när Krister Fuglesang åkte upp i rymden. Det är därför jag undrar vad en rymdfärga har för delar. Jag tänkte göra en egen rymdfärga (alltså rita) men jag vill då först veta hur en riktig rymdfärga ser ut!
MVH
Matilda Eriksson
/ Matilda Eriksson, 12 år från Täby (Roslagsnäsby)
Hej Matilda,
Om du går till Rymdstyrelsens hemsida
http://www.snsb.se/faktatexter.shtml
finner du där en hel del intressant information om rymdfärjan och
bemannade rymdfärder.
/Björn |
Berätta om hjälpmedel för att studera planeterna från antiken till nutid
Även om Jordens skapelse,
Berätta om Jordens skapelse och vad som hände med jorden i början. Tack
/ Stepfani , 15 år från göteborg
Hej Stepfani,
Kikaren uppfanns i början av 1600-talet och användes för första gången
för astronomiska observationer av den italienske astronomen Galileo Galilei,
som publicerade sina resultat i en bok som kom ut 1610. Innan dess hade man
endast kunnat göra observationer med blotta ögat.
Efter att kikaren uppfanns har den gradvis utvecklats för att bli större och
bättre, så att man kan se allt ljussvagare objekt. I dag finns det teleskop
med speglar närmare 10 meter i diameter, som samlar in stjärnornas ljus.
Det har även uppfunnits teleskop som klarar av att detektera strålning som
ligger utanför det lilla våglängdsintervall som det mänskliga ögat klarar
av att se. Det finns teleskop som kan se gamma- och röntgenstrålning,
ultraviolett och infrarött ljus, samt radiostrålning.
För svar om jordens uppkomst, se föregående svar till Rebecca.
/Björn
|
|
Föregående sida
