|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!
Hej!!
Hur blir man en astronom?
vad måtse man göra för att bli en astronom?
är det roligt att vara astronom?
hur har du det?
/ Johanna, 14 år
Hej Johanna,
Vill man bli astronom ska man läsa ordentligt i skolan - matematik,
fysik, och kemi i första hand, men även engelska och svenska eftersom
man måste vara bra på att skriva och läsa också. Efter grundskolan
ska man läsa naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Sedan läser man
i minst 4 år på universitetet för att utbilda sig till magister i fysik eller
till civilingenjör. Därefter måste man genomgå en forskarutbildning
vid universitetet som varar i ytterligare 4-5 år. Först då blir man
astronom! Självklart är det mycket roligt och intressant att vara
astronom. Man ska tycka om att göra matematiska beräkningar,
att skriva datorprogram, skriva artiklar och böcker, åka jorden runt
på konferenser, och tillbringa sena nätter vid ett teleskop på
en bergstopp. Dessutom ska man tycka om att ha kontakt
med allmänheten, som alltid har många frågor och är
nyfikna!
/Björn |
Hej! jag undrar vilken planet vi på jorden hittade först?
/ Chris, 11 år från märsta
Hej Chris,
Planeterna Merkurius, Venus, (jorden), Mars, Jupiter och
Saturnus har varit kända i alla tider. För dem går det alltså
inte att utse någon upptäckare eller upptäcksdatum. Den
första planet för vilket det är möjligt är Uranus, som
upptäcktes år 1781 av den tysk-engelske astronomen
William Herschel.
/Björn |
Hur många planet finns det i Rymden? Och varför kan vi människor inte leva i en annan planet?
/ sara, 15 år från göteborg
Hej Sara,
För närvarande känner vi till ca 220 exoplaneter, alltså planeters om
kretsar kring andra stjärnor än solen. Det är bara en försvinnande liten
del av det riktiga antalet planeter där ute, det är bara det att det
är extremt (tekniskt) svårt att upptäcka dessa himlakroppar på
så extremt stora avstånd som det handlar om.
Människor behöver en viss miljö för att kunna överleva. Det får
inte vara för varmt eller kallt, det får inte finnas någon skadlig
strålning, det måste finns syre och vatten, det får inte finnas
några giftiga eller skadliga ämnen. Det är så stränga krav,
att det är mycket få platser som lever upp till allt detta. Än så
länge känner vi bara till en enda planet med sådana förhållanden
att vi inte dör omgående - nämligen jorden. Med tiden kanske
vi kommer att upptäcka fler, det är inte uteslutet.
/Björn |
Hej!
1. Vad spelar stjärnbilderna för roll för astronomer idag?
2. Vad händer med en stjärnbild om en av stjärnorna i stjärnbilden dör?
Håller på att skriva en uppsats. Antagligen har du mycket att göra men ett snabbt svar skulle verkligen uppskattas :)
/Ellen
/ Ellen, 16 år från Karlskrona
Hej Ellen,
Stjärnbilderna spelar inte någon praktisk roll längre. Det är bara lite
rolig kuriosa, som säger mer om vår rika kulturhistoria än om
astronomi i sig.
I ett astronomiskt perspektiv varar en människas liv en fruktansvärt
kort tid. Stjärnor lever i många miljarder år, därför ser vi i regel inte
några förändringar på himlen (åtminstone inte med blotta ögat) under
vår levnad.
Stjärnbilderna är för alla praktiska ändamål desamma nu,
som för tusen år sedan. Man måste gå mycket långt tillbaka
(eller framåt) i tiden, flera tiotusentals år, innan man börjar se att
stjärnorna rör sig i förhållande till varandra, blir ljussvagare om
de fjärmar sig eller ljusstarkare om de kommer närmare oss.
Sådan rörelser gör att stjärnbilderna (som vi känner dem) kommer
att ändra form och suddas ut med tiden. Detta sker dock långt innan
stjärnorna själva exploderar eller slocknar. Därför kommer
stjärnbilderna försvinna innan "stjärnorna i stjänbilden dör".
/Björn |
hej!
Jag går i 2:a året på gymnasiet och när man börjar på 3:an utför man ett stort 100p projekt.
Jag har valt att utforska något som har med astronomi att göra. Problemet är att jag inte riktigt vet vad jag ska utforska. Det är ett jätteviktigt projekt och jag undrar om du kan ge ett par tips på vad jag kan göra.
M.v.h. Astronomen
/ Astronomen, 18 år från Göteborg
Hej Astronomen,
Roligt att du valt att göra ditt projektarbete om astronomi!
Astronomi är ett mycket brett forskningsområde, och innefattar bland annat
utforskningen av vårt eget solystem (dess uppkomst, utvecklingshistoria,
och nuvarande egenskaper), fysikaliska egenskaper hos enskilda
stjärnor (eller statistiskt för stora populationer stjärnor, vilket kan användas
för att utröna utvecklingshistorien för vår galax), galaxforskning och
kosmologi, samt egenskaper hos diverse exotiska objekt, som
neutronstjärnor och svarta hål.
En studie på gymnasienivå är dels begränsad till vilken typ av
material man har tillgång till (i regel har man inte tillgång till
vetenskaplig literatur, endast diverse populära framställningar, som
tyvärr ofta är bristfälliga, och ibland rent felaktiga),
dels ligger begränsningen i den kunskap om fysik och matematik
man hunnit införskaffa. Jag är därför lite tveksam till att skriva
ett arbete om till exempel svarta hål eller andra mycket teoretiskt
tunga ämnen, vilket förutsätter sådana kunskaper och tillgång till
litteratur, som man i regel endast har tillgång till sent under sina
universitetsstudier. Dessutom är den mer avancerade litteraturen
nästan undantagslöst på engelska, vilket kan vara ett annat
hinder.
Ett intressant projekt kan vara att skriva om en lågmassiv
stjärnas utvecklingsstadier, från det att den föds till dess att den
slocknar som en svart dvärg. Ett annat kan vara att göra en
noggrann beskrivning av en främmande planets egenskaper
(till exempel Mars, eller Jupiter), där man kan dra nytta av
alla resultat som diverse rymdsonder levererat. Vill man
göra lite beräkningar i sitt arbete, så är det fullt möjligt
med gymnasiekunskaper, att beräkna positionen på
himlen för till exempel en asteroid vid valfri tidpunkt,
om man har tillgång till asteroidens så kallade banelement,
samt en beskrivning av hur en sådan beräkning går till.
Större bibliotek kan till exempel ha en bok av Duffet-Smith
som heter "Practical astronomy with your calculator" där
sådana beräkningar beskrivs. En sådan beräkning skulle
kunna ingå i ett arbete som handlar om risken för
asteroidnedslag på jorden, vilket är ett annat mycket
viktigt och intressant ämnesområde.
Lycka till!
/Björn
|
Vad har kometen för uppgift i rymden?
/ emma, 14 år från Fagersta
Hej Emma,
Varken kometer, asteroider eller planeter har några speciella uppgifter.
Men det som är speciellt med kometer är att de är mycket primitiva
objekt, de har alltså inte utvecklats mycket under de 4.6 miljarder
år som har passerat sedan solsystemet bildades. Det är därför
det är intressant att studera kometer, för det ger oss möjlighet
att lära oss saker om hur det såg ut i solsystemet när detta
var mycket ungt.
/Björn |
Hej,
Jag vill få ett exempel på en planet i galaxen Andromeda. Jag undrar också om det finns någon annan planet utanför vårt solsystem med förrutsättningar för liv (vilken planet har bäst förrutsättningar)?
/ siri, 14 år från Stockholm
Hej Siri,
Alla exoplaneter vi känner till kretsar kring stjärnor som befinner sig
i vår egen galax, Vintergatan. Vi kan i själva verket bara upptäcka
planeter runt stjärnor som ligger relativt nära oss. Vi kommer aldrig
att kunna upptäcka planeter runt stjärnor som ligger i andra
galaxer (tex Andromedagalaxen), det är för långt bort.
/Björn |
hur kommer det sig att det bildas stjärn tecken?
/ mazi, 15 år från göteborg
Hej Mazi,
Det där med stjärntecken är någonting vi människor har hittar
på eftersom vi tycker att det är roligt. Det har ingenting med
naturen själv att göra. Vi ser fina mönster som påminner
om något djur eller något föremål, och så döper vi mönstret
till något.
/Björn |
hej
hur många grader är det på neptunus och hur många månar har neptunus ?
/marie
/ marie, 14 år
Hej Marie,
Temperaturen på Neptunus är ca 220 minusgrader. Neptunus har 13 kända månar.
/Björn |
Vad är en astronom???????
/ emelie , 12 år från malmö
Hej Emelie,
En astronom är en forskare som forskar om rymden. Detta gör vi dels
genom att göra observationer med teleskop och genom att skicka
rymdsonder till objekt inom solsystemet, samt göra avancerade
datorberäkningar för att vi ska förstå de fysikaliska förhållanden
som råder i kropparna i rymden.
/Björn |
Hej Björn!
Jag håller på att forska om Venus och jag undrar när den upptäcktes och hur stor den är i diameter. Det skulle vara till stor hjälp om du kunde svara på det...
Tack på förhand!
/ Victoria
/ victoria bäckström, 13 år från Örebro
Hej Victoria,
Venus är himlens ljusstarkaste objekt, efter solen och månen. Venus har därför varit
känd i alla tider, och det går inte att utse någon "upptäckare" eller "upptäcktsdag".
Venus har en diameter på 12100 kilometer.
/Björn |
Hur kan man veta olika stjärnors kemiska sammansättning? Sedan undrar jag vad som menas med atmosfärens optiska fönster respektive radiofönstret?
/ Carolina, 18 år
Hej Carolina,
Om man tittar på hur intensivt stjärnans ljus är vid olika våglängder,
finner man att det "saknas" ljus vid vissa specifika vågländer. Detta
kallar man spektrallinjer, och sådana spektrallinjer fungerar som
"fingeravtryck" som talar om exakt vilka olika typer av atomer
som finns i stjärnans atmosfär.
Det där med atmosfärens optiska "fönster" handlar om att vår
atmosfär är genomskinlig för synligt ljus, men att den nästan
är helt ogenomskinlig för andra våglängder (radiovågor
passerar också igenom). Jordens atmosfär är till exempel
ganska ogenomskinlig för värmestrålning, vilket gör att
värme har svårt att ta sig ut. Detta håller vi nu på att
göra ännu svårare genom att pumpa ut stora mängder
koldioxid i atmosfären. När värmen inte kan ta sig ut,
blir det långsamt varmare och varmare - den så
omtalade växthuseffekten.
/Björn |
Hur gammal är mars?
/ Greta, 10 år från Värmland
Hej Greta,
Mars är lika gammal som resten av solsystemet, 4.6 miljarder år.
/Björn |
varför kan vi just åka till månen? vad gör att vi kan vara där mer än på några andra planeter?
/ kajsa, 14 år från skåne
Hej Kajsa,
Ju längre bort man vill åka, desto svårare är det! Anledningen till att vi kunde
åka till månen, men ännu inte kunnat ha bemannade rymdfärder till de
andra himlakropparna i solsystemet, är att dessa ligger så otroligt mycket
längre bort än vad månen gör.
/Björn |
Hej Björn! Jag har två frågor:
1. Hur lång tid tar det för pluto att snurra ett varv runt solen?
2. Vilket håll snurrar jorden åt?
/ Frida, 14 år från Gävle
Hej Frida,
1. Pluto går ett varv kring solen på 248 år.
2. Står man på jordens nordpol och åker rakt upp, så att man till slut
ser hela solsystemet under sig, så rör sig alla planeterna, inklusive
jorden, moturs. Även jordens rotation kring sin egen axel är moturs.
/Björn |
Hej björn!
jag har en fråga som jag undrar om du kan svara på.?
Planeterna är ju mörka och kalla himlakroppar så varför kan vi se mars o venus lysa så klart på natthimlen?
/ Jennie, 15 år från Arvika
Hej Jennie,
Den enda anledningen till att planeterna lyser, är att de reflekterar solen ljus.
När vi ser Mars och Venus lysa klart på himlen är det alltså reflekterat
solljus vi ser.
/Björn |
Heej björn , kan du förklara för mig vad ebb och flod är på jorden ?
/ emine, 15 år från gbg
Hej Emine,
Precis som jorden drar månen till sig med sin gravitationskraft, så
drar månen i oss med sin gravitationskraft. Månens gravitationskraft
är som starkast på den delen av jorden som är vänd mot månen,
den är lite svagare vid jordens centrum, och ytterligare lite svagare
på den sida som är motsatt månen. Jorden kommer att röra sig
enligt den kraft som verkar på dess centrum. Det får som effekt
att den delen av havet som befinner sig på jordens baksida
(sett från månen), "släpar efter" och det blir en bula på havet
där. Det blir också en bula på den sida som vätter mot månen,
därför att månen drar i detta vatten (medan jordens kärna
"släpar efter" och inte alls vill röra sig lika fort). Det blir alltså
en bula på framsidan och en på baksidan.
När jorden så roterar kring sin egen axel, kommer en viss punkt
på ytan att passera en sådan där bula var 12:e timme. Det är
när vi passerar bulorna som vattnet stiger och vi har flod.
Däremellan drar sig havet tillbaka, och det kallar vi ebb.
/Björn
|
Hur fick vintergatans sitt namn? Kramar
/ Alexandra, 16 år från växjö
Hej Alexandra,
Vintergatan har det namnet eftersom den syns tydligast på
vintern, och att den syns som ett långsmalt band, som
ser ut som en väg eller en gata.
/Björn |
Vilka 2 ämnen består pluto mest av?
/ Sara, 14 år från Sverige
Hej Sara,
Det vanligaste ämnet på Pluto, åtminstone på ytan,
är metan, som är i fast (frusen) form.
/Björn |
Vilket annat namn har Pluto?
/ Kalle, 18 år från Stockholm
Hej Kalle,
Pluto har bara ett namn, och det är just Pluto. Men eftersom den har
degraderats och inte längre räknas som en planet, har den fått
ett katalognummer också, precis som alla andra asteroider.
Det numret är 134340.
/Björn |
|
Föregående sida
