Jag kunde inte hitta på ett pasande namn till dena dikt.

Dimman låg på sjö och äng,
Mor sov redan i sin säng,
ut mit i natten på bara äng,
smög lilla ängeln fram.
Ängeln som var Sam,
hoppa genast fram,
fram till bak,
i all singadar.
Då kom lilla Vita Kissekatten,
mörk som natten,
han bar en skatt,
ja bara en hatt,
men Sam blev glad och sa:
"En sådan fin hat har jag aldrig sett i mina dar!"
Sam satte på hatten,
följd av självaste natten,
gick på bara äng,
medan mor hon som i sin sköna säng.