Tystnaden i natten Snön faller ner, de täcker långsamt dina fotspår
Som ut ur mitt nu ensamma hjärta går
Det som skadar mig mest är inte hur tomt det är
Det är att veta att du en gång fanns där
Nattens mörker nästan kväver mig
Vet du inte ens att jag behöver dig
Att du är den som är mitt allt
Nu är det bara tomt, tyst och kallt Skriven av Elina, 15 år från Sävar. |