Dö inte!

Skriven av Beatrice, 10 år från Hestra.

Jag gick upp på mitt rum och sneglade på min spegelbild. Det var något som inte riktigt stämde... Jag satte mig vid skrivbordet och försökte måla något men det var som om pennan inte riktigt ville nudda pappret.
Jag tryckte ner pennan men det gick liksom inte. Just då hörde jag en knackning på min dörr. Jag sa: vem är det?
Ingen svarade. Jag frågade igen. Inget svar. Då gick jag och öppnade dörren. Ingen där. Det kändes läskigt. Jag skulle just stänga dörren när nån grep tag i hantaget. Den personen var väldigt stark. Jag blev rädd och hann gömma mig under sängen. Det var väldigt stora fötter. Jag kunde inte se vem det var och inte var det någon i min familj för jag bor bara med min mamma och min lillebror. Jag låg där helt tyst och stilla jag vågade knappt andas. Just när jag skulle ta in lite mer luft ryktes dörren upp och där stod mamma! Hon kastade sig på personen. Mamma kunde brotta ner vem som helst när hon var arg. Hon kastade ut han genom mitt trånga lilla fönster. Sen ropade hon: Gumman var är du?!!! Jag kröp fram under min säng. Jag kastade mig på mamma och gav henne en kram. Åhh Malin!! Min lilla flicka!! Jag frågade mamma om vi kunde baka chokladbollar. Ja, det kan vi så många du vill!!! Ok. Gå ner så länge och fixa i ordning den kladdpiga smeten så länge jag kommer snart. Okej gumman. Hon gick ner. Jag tittade i min spegelbild. Men det kunde jag inte för jag hade ingen! Jag blev chockad! Just när jag skulle känna på spegeln fick jag en spark i huvudet. Det var mannen. Nu kunde jag se han han var en vampyr! Jag blev rädd när jag skulle sticka ut tog nån tag i min hand och drog in mig i spegeln. Tyst sa personen. Men jag måste nysa! Neej! Jo! Atjooooo!!! Vad var det?sa vampyren. Aha dom är inne i spegeln!!!!! å nej!! du skulle hålla klaffen sa rösten som nu inte längre var så snäll. Hon puttade ut mig ur spegeln. Då hördes steg från trappan. Malin, kommer du?!!! Hjä... Vampyren satte handen för munnen på mig. Sshhhhhh!!! Mamma kom upp. Hjä.. Men det gick inte. Då bet jag honom han släppte och jag skrek hjäääälp!!!!!! Mamma kom slog ner honom. men han hann bita mig. Mamma gå nu annars måste jag bita dig.kved jag. Nej jag blir hellre biten. Vi åkte till sjukhuset. Alla doktorer blev rädda. Då kom min bästa kompis in med en påle och en hammare. Hon satt pålen på bröstet och började spika in den i hjärtat på mig. Mamma gjorde ingen ting hon bara stod där. När hon hade nått hjärtat tog hon med sig min mamma ut. Inget bra om en vampyr får leva..