Följ ditt inre!

Jag tittade på dig, log och skratta, du titta tillbaka och gav mig en puss. Jag fnittra och pladdra, du tröttna på mig. Du ville inte erkänna, jag ville inte tro. Att allt hopp på kärlek skulle kunna gro. Tiden gick, du lika så. Ensam i mörkret när jag själv insåg. Att lita är motto, inget man ska följa. Men att följa sitt inre är ett måste, annars står du själv kvar..

Vi lovade varandra att aldrig släppa taget, att fortsätta gå oavsätt vad som händer bredvid oss. Men så blev det inte..
Det var du som sa det, jag som följde det och du som bröt det....