Allt förtjänar en chans

Skriven av Ida, 14 år.

Jag hade aldrig lärt mig gilla Candice, inte ens med alla videospel i hyllorna och de senaste mobilerna. Jag visste alltid att hon haft ett motiv med sin vänlighet, ingen älskar någon annans barn så mycket, ingen.
Jag har aldrig gillat förorter, speciellt inte rika förorter. Perfekt klippta gräsmattor, kvinnor i kjol och kavaj med stelsprejade lockar och röda läppar. Man kunde genast se om de gillade en eller inte, och även om man sedan länge synat deras bluff, fortsatte de att le mekaniskt. Vem kan gilla det? Och oftast är barnen bortkämda perfektionister som innuti bär på en iskall robotstyrd docka som är inställd på förgöra.
" Visst är det helt underbart, Mark? " Candice kom svassande över och matchade huset med en ljusblå dräkt och blonda lockar. Hennes kinder var lyckligt röda och hela hon strålade. Jag såg upp mot uppfarten, mot mitt nya liv.
" Ja, helt otroligt.. " Muttrade jag och gick tillbaka till bilen för att ta fram min mobil. Cyckeln och hjälmen hade åkit före eftersom Candice ansett att de var opassande att plocka upp framför våra nya gester.
Med andra ord ville hon inte ha olja på uppfarten och bli utpekad som en utböling. Jag älskade det här stället redan. Tung Sarkasm.

Valley High School var faktiskt väldigt lik min gammla skola, lite snobbigare, lite rikare. Men helheten var det samma. tegelbyggnader och elever som vilade sig på gräsmattan. jag släppte ner skolväskan och satte mig ner på en av bänkarna vid ingången och tittade på eleverna som strömmade in i deras märkeskläder. Jag hade redan fått en ny garderob av Candice och passade in som handen i handsken. Hon hade verkligen tänkt på allt.
"Ah, du är den nya killen va? Mark Scotts? " Jag tittade upp och såg en kille i jeans och t-shirts stå och le. Hans min tydde på att han var en väldigt enkel kille att ha att göra med, väldigt optimistisk, retsam och troligtvis inte så dum som han såg ut att vara. Han var muskelös, men inte så att man var rädd för att åka på stryk. Han var inte som Eric eller JD, Men han fick duga. Jag antog att allt jag skulle stryka på här var nördar eller snobbar. Killen kanske var en idiot, men jag tog det framför någon som ansåg sig vara den nästa kung Willhem.
" I egen hög person, antar jag. " Jag sträckte fram handen.
" Sean Rick. Back i softballslaget. Om du vill kan du sitta vid oss, vi sitter därborta. " Han pekade på ett bord vid några killar som bollade en boll mellan sig, skrattade och hade fotballströjor.
" Varför skulle jag vilja sitta vid er? " Sa jag, mest för att skapa lite lätt stämning. Killen ryckte på axlarna med ett leende som visade att han synade min bluff. Han vände sig om och tittade bakom axeln.
" Ingen aning, tänk på det. " Jag tog min väska och reste mig upp, vad spelar det för roll, de kommer antagligen att kasta ut mig förr eller senare från skolan, för bråk eller störande av ordningen på grund av en av dessa snobbar. Lika bra att njuta. Jag kände blickarna i ryggen när jag gick bredvid Sean. hans popularitet syndes på långt håll. Flickorna fnissade när han log mot dem och sträckte ut sig lite extra. Och han försökte inte ens dölja att han tydligt var en kung.
" Micke, Seth, detta är Mark." Sean satte sig bredvid en lång kille med brunt lockigt hår och ganska pojkaktigt utseende. Han var inte lika biffig som Sean, men knappast spinkig. Jag satte mig bredvid en kille med blont hår och blåa ögon som var otroligt lik Sean med ett litet undantag, han var yngre och verkade inte bry sig mer om mig än om jag vore ett löv på backen. Han var fullt upptaqgen med att snurra en basket boll mellan fingrarna och samtidigt mezza med den andra.
" Den nya killen?" Frågade den mörkhåriga killen med måttligt intresse. Han lutade sig över bordet.
" Så vad tycker du om Toronto? Jag hörde att ni flyttade hit från New York och att du bott i Tenesse? En ganska stor förändring. " Sean suckade och slog till killen i bakhuvudet.
" Smart sagt Micke, så klart det är en förändring, han har jagat kossor och varit omgiven av Hipphopp stjärnor hela sitt liv. " Skrattade han och Micke hängde med. För första gången tittade Seth upp och slog igen telefonen.
" Vi börjar snart, jag måste dra. " han packade ihop sina saker och log lite meddans han nynnade på en låt jag aldrig hört.
" vi ses killar, den nya killen. " Han hoppade praktiskt taget över gräsmattan. Jag tittade frågande på Sean. Han suckade.
" Han har en ny flickvän. " Muttrade han och Micke frustade till av skratt Och dunkade näven i bordet.
" Ja, för den elfte gången den här veckan. Den enda han inte har varit tillsammans med är.. " precis då fylldes skolgården av ett bullrande ljud som blev högre. Jag visste precis vad det var för ljud innan jag tittade dit. En motorcyckel slirade in på parkeringen. En riktig snygg sliring. Jag hade faktiskt aldrig sett någon hantera en cyckel så bra. Killen måste vara en naturbegåvning. Då tog han av sig hjälmen och jag fick en chock.
" Alex Trimmy." muttrade Sean när han såg min förvåning. " Hon är Torontos svarta får,och.. "
" Riktigt het. " La Micke till med en urtråkad min. Jag kunde inte annat än att hålla med honom. Hon hade stora mörka ögon och mörkt lockigt hår. Jag kunde inte annat än att stirra.Snygg tjej som gillar att åka motorcyckel, jag hade inte hittat en sådan i New York, men efter 24 timmar i Toronto?!
" det är ingen ide, hon dejtar inte. "
" Och hur vet du de? " Jag vände mig mot Micke som rullade med ögonen som om jag vore en komplett idiot.
" Se på henne, tror du inte alla killar på skolan har försökt? " sa han lite buttert. Jag undrade hur många gånger han själv blivit dumpad.
" Jag tror jag har en chans. " Sa jag och höjde ögonbrynet för att retas. Sean skrattade och skakade på huvudet.
" Inte en chans.. "
" Ska vi slå vad? " Jag insåg att jag just gjort ett vad om en flicka jag inte ens kände, men hon var definitivt värt en chansning.
" Om du säger det så." han lutade sig tillbaka.
" Alex, kom hit ett tag. " Jag stirrade på honom när han skrek genom halva skolgården, härligt, idioten hade precis förudmjukat mig framför hela skolan. Nu kommer jag ju definitivt trivas
Alex låste motorcyckeln men kom ändå. Hon stannade några meter från mig och plötsligt var det någonting som fick mig att tänka. Hon var väldigt lik någon jag sett förut. Men jag kunde inte placera ansiktet.
" Vad vill du Rick? " Sa hon kyligt men log samtidigt, som hon var van vid att ha hans uppmärksamhet. Sean log oskuldigt och charmigt som skulle få många tjejer att smälta som socker i regn. Hon rörde inte ens en min.
" Min kompis Mark här undrar om du skulle vilja gå ut med honom en dag. " Han log hånfullt mot mig. Jag började gilla honom mindre och mindre.
" Är han din vän? Nej, knappast. " Muttrade hon men hon log. Seans leende stelnade en kort sekund.
" Lika charmig som alltid. " Han vände sig mot mig, " Vad var det jag sa Scott. Hon är hård som is. " Plötsligt kände jag igen henne, Keyla Alexandra Trimmy. Hon hade gått med mig i sexan och slagit mig i varenda motorcyckel tävling.
" Keyla Trimmy, är det verkligen du? " Hon tittade förvånat på mig,
" mark? Å herregud, hur mår du? " Hon log mot mig för första gången men jag var för chockad för att le tillbaka. Hon skrattade och kramade om mig.
" Hur mår.. Hon? " Jag skrattade, det hade tagit tid innan jag vant mig med pappas förra flickvän, Lola.
" En ny, Candice, de är gifta. "
" Verkligen? " sa hon skeptiskt. Jag skrattade åt hennes uttryck.
" Men om du vill kan vi ta en cola eller någonting och sitta ner och prata. " Hon tänkte efter.
" Visst, det låter faktiskt riktigt bra. Vad sägsom nu, vi har håltimme. " Jag reste mig lite för snabbt och hon fnissade.
" Visst, absolut. " Hon skrattade.
" Okej. Vi ses killar. " Hon vinkade mot en chockad Micke och en förvirrad Sean. Jag vinkade också.
" Du har förändrats. " Hon log.
" Du med. "
Jag älskar verkligen toronto. Och candice kanske inte är så hemsk, det visar väl sig. Alla förtjänar en chans.