Bananen och äpplet

Skriven av Evelina Blomquist, 10 år från Smedjebacken.

Långt in i fruktkorgen levde en ensam, ledsen Banan vid namn Puckofjask. Puckufjask hade varit i fruktkorgen i flera, flera år och aldrig blivit upp äten. Hans enda önska var att bli upp
äten.(du kanske tror han har rutnat efter all den tiden. Men det är en stark banan.)

- Det enda jag vill är att bli upp äten!

Vecka efter vecka kom ny trevliga frukter men alla blev upp ätna förutom Puckofjask.
Men så en dag, ja det var faktiskt en vanlig onsdag, men
för Puckofjask var det en speciel onsdag. En lycko onsdag. Det var en lyckoonsdag.
För den här onsdagen kom en speciel frukt. Ett äpple!!.. (alltså ett ovanligt shyst äpple.)


Det här äpplet kom efter senaste tömnigen iför skolstarten.
Av en lycklig slump hamnade äpplet längst ner tillsammans med Puckofjask.
Det tog ett tag innan äpplet började prata men tillslut, började äpplet prata.

Äpplet berättade vad han hette och en massa mer.

- Jag heter Kurt, sa äpplet.
- Jag heter Puckofjask, sa Puckofjask.
- Det var ett roligt namn, sa Kurt=äpplet.
- Ditt namn då, sa puckofjask.

Dom kunde hålla på så ibland men dom var fortfarande vänner.
Kurt och Puckofjask levde tillsammans i korgen i många, många år, för ingen blev upp

ÄTEN!

Slut!!