Du

Skriven av Saga M, 11 år.

Du fanns i mitt hjärta, varje gång jag tänkte på dig slog hjärtat en volt och jag blev alldeles knäsvag. Du var min brorsas kompis, du märkte knappt mig, du sa knappt någoting till mig.
Ändå så började jag få känslor för dig, som jag egentligen inte ville ha. Du var ihop med en annan, var det inte så? En dag, när du och din bror var hemma hos min brorsa så hände något fantastiskt.
Du kom in till mig, började snacka. Först var jag stel, vad har hänt? Det var ju du som behandlade mig som luft. Jag tog mod till mig och frågade.
' Vill du gå ut och plocka hallon? Vi har ett ställe där dom är mogna. ' Du svarade ett glatt ' Ja ' och vi gick ut. Du tog mig hand, och jag tog din. Din hand var svettig, min med. Din hand passade perfekt i min.
Vi åt hallon, mumsade och skrattade. Tillslut satte vi oss på en sten. Då harklade du dig, ställde dig upp och ställde dig framför mig. Det ända jag såg var dig. Och du lyste, det var kärlek.
' Saga, vill Du bli ihop med mig? ' sa du tyst, och lite blygt. Jag stirrade tyst ner i backen. Tillslut sa jag ' Ja, det vill jag. ' Då skrattade du, och jag skulle precis pussa dig då du sa 'Men vi behöver väl inte pussas, kramas och sånt? ' Mitt leende suddades bort. ' Nejdå ' sa jag besviket. Det här var inte kärlek. Det var en mardröm.