SPÖKHÄSTEN

Skriven av Lovisa, 10 år från sollebrunn.

Jag gick ute en kall septemberkväll. Löven yrde runt mina fötter. Jag gick förbi gamla döda Bengtssons lada som har varit öde nästan fem år. Jag hörde oftast låga spökliga gnägg från en av hagarna, men jag brukar inte tro det. Men denna gången var jag säker. Jag hörde ett gält gnäggande, men jag sog inget. Men så såg jag något eller någon svepa sig över hagen. Men den svängde mot mitt håll! Jag blev livrädd för nu såg jag vem det var. Bandit som jag red när jag var 7 år. Jag blev stående mitimot en skugga som jag inte har sett en 7 års ålder. Sen frustade den och försvann. Jag viskade " Bandit?". Jag sprang hem men jag var säker på att något galopperade efter mig. Jag skrek så mycket jag orkade och försökte springa snabbare. Jag stannade och tänkte att vad är det? är jag rädd? jag vände mig om och tittade på skuggan som galopperade framför men den tvärstannade någon meter ifrån. Jag sträckte fram handen och smekte dens mulle. Den känndes benig och slingrig. Sen hörde jag någon vissla. Hästen vände sig om och travade fram till en skugga.
-Kom Bandit, nu går vi hem. Jag kände igen rösten. Bengtsson. Sen kännde jag en vind, iskall vind och jag hörde gnäggande långt bort i fjärran. Bandit.