släpp ut mig.

En fluga surrar. Den åker runt mig. Runt, runt runt. Solen bränner mig där jag står. Mitt på golvet. Hårt, kallt golv. Vinden kramar mig hårt, sliter mig fram och tillbaks. Jag slår i väggar och golv, huvudet bultar. Känner med fingrarna, blod. Blått blod.
Slår upp ögonen. Jag står fortfarande mitt på golvet, solen bränner hål i mina ögon. Men jag ser inte vart solen kommer ifrån. Inga fönster, inga dörrar. Flyttar lite på fötterna, sätter mig ner. Nej, jag faller. Djupare och djupare. Tills jag landar på en äng. Lägger mig ner, men gräset känns ovanligt hårt.
Slår upp ögonen. Vart försvann ängen? Tittar ner på mina fötter. Kedjor. Kedjor överallt. Dom sitter fast i mina fötter, i mina händer. Mitt hår flätar sig själv och stelnar. Kedjor överallt. SLÄPP UT MIG. Jag skriker det igen och igen. Ingen lyssnar.
Och dom kallar mig galen? Ibland förstår jag mig inte på världen.