Snöstormen

Skriven av Simon och Daniel, 13 år från Borås.

Det är julafton och jag är på väg till farmor Betts och farfar Schakal. Det är kallt och snöigt. Det blev svårare och svårare att se vägen framför mig. Mamma och Pappa hade gått i förväg för dom hade varit och handlat julmaten. Jag har ingen känsel kvar i kroppen så jag hoppas att farmor och farfars hus är i närheten. Det lyser framför mig och det börjar lukta bränt. Jag ser ett hus och det brinner. Jag hör rop på hjälp inifrån huset. Vad ska jag ta mig till. Jag har ingen mobil så jag kan inte ringa efter hjälp. Jag springer in men jag ser inte var det brinner. Ropen kommer från övervåningen. Det brinner överallt när jag kommer till övervåningen. En kvinna med en bebis sitter i hörnet. Jag tar kvinnan i handen och drar upp henne från hörnet. Jag springer nerför trappan med kvinnan med bäbisen tätt efter mig. Huset håller på att förfalla. Vi springer ut genom ytterdörren och ramlar ner i snön. Jag frågade hur det var med henne och vem som ägde huset. Det visade sig att kvinnan ägde huset och hon mådde bra. Snöstormen hade upphört och nu såg jag farmor och farfars hus. Jag hade räddat två liv så det skulle nog inte bli en så dålig julafton ändå.