Mobbning

En liten grå mus smiter fram.
Han känner ingen skam.
Han har inget gjort fel.
Han har en ren själ.
Det är ni som är hatet.
Bort med allt pratet.
Att mobba en ensam är fegt.
Hur kan man fatta så segt?
Att den lilla går musen...
Gjorde inget av busen.
Han är en äkta vän.
Nu kommer han inte hem igen!
Katten kom fram och honom tog.
Det sista han gjorde, han log.
Var att tänka på er som ingenting kan.
Han är ju också en man.
Han kan ta hand om sig själv nu.
Här behövs inte längre du.
Hur kan ni falla så lågt ner?
Ni sjunker ju mer och mer...
Ni är fega som ger er på en.
Kan ni inte stå på egna ben?
Ni är ni, musen är jag!
Jag ser inte längre dag.
Jag ligger i en kista så kall.
Den är faktiskt ganska ball.
Det finns faktiskt en som betyder för mig.
Jag nämner ej namn för du känner väl dig?
Ni som mobbar, stick mot fan.
Skäms nu bakom en gran.
Ni hör inte hemma här.
Allt ni har gjort är att slita mig isär.
Stick, brinn och försvinn!

Mobba aldrig någon. Mobbaren är värst, den som blir mobbad är det mest synd om och dig som tittar på vill jag slå. Lägg av om du mobbar men ser du eller är du mobbad så snälla berätta! Jag står på din sida.
En värld utan mobbning och krig är högst uppe på min önskelista!