Ögonblicket Du är där .
Jag är här.
Du ser mig.
Jag ser dig.
Blodet pumpar,hjärtat bankar.
Som en karusell flyger mina tankar.
Ensamma, ensamma, vad ska jag göra?
Men då ler du och plötsligt kan jag mig röra.
Jag tar ett litet steg, närmare dig.
Din varma blick borrar in sig i mig.
Så ringer skolklockan och rusande kommer ni, och vips så var ögonblicket förbi. Skriven av Ella Engström , 11 år från Fagersta. |