Solens bekymmer Jag lyser starkt och klart,
men ändå så mycket hat
Parasoller, hattar, brillor
Jag går snart i spillror
Alla mig vill undvika,
snart börjar jag skrika
Skriket blir i en riktig smäll,
värre än att få skäll
Liten flicka rar och glad
ler hoppfullt mot mig
skirket kan nog vänta
när hon mig glädje skänka Skriven av Frida, 15 år från Fagersta. |