Nattens sken

månen som lyser däruppe var natt,
som liknar en vacker och värdefull skatt,
som tagit platsen där solen satt,
och liknar en gubbe med ett bullrande skratt.

Månen som lyser så vackert i mörkret
som alltid har lugnat och ledsagat folket,
som alltid har skrattat som alltid har lett,
och som alltid alltid god vilja har avsett.

Månen så stor bredvid stjärnorna små
som alla vill ha men aldrig kan få
som alltid tyckts framtiden förutspå
och som alltid försvinner när himlen blir blå