Cansern, den dödar :'( Du log.
Jag log.
Vi log.
Du gick.
Jag sprang.
Du stannade.
Vi sprang.
Vem trodde att detta skulle hända?
DU fick canser.
Du stod där.
Du log.
Jag log.
Vi log.
Du hade canser.
Åh, varför lät du mig lida, Frida?
Du låg där.
Log mot mig.
Jag fällde en tår.
Du grät, sa;
"jag kommer gå bort"
Jag grät.
Du är borta.
Glömmer dig aldrig.
Du ligger bland molnen, snyft, ser och ler.
Jag glömmer dig aldrig!
Men, Frida, min vän. Varför lämnad du mig?
Skriven av Kockos, 10 år från Medelpaddan. |