Fem minuter kvar

Skriven av Lillan.

Jag huttrar. Det är verkligen kallt. Mina händer är kalla som isklumpar och det känns som om att öronen har fallit av. Jag för händerna mot dem. "Klart att de är kvar.. Annars skulle jag inte frysa om dom.." mumlar jag för mig själv. Då ser jag honom. I samma stund som jag försöker gå lite långsamare, vänder han sitt vackra huvud och ser rakt på mig. Hans blick borrar sig igenom mig. Jag står som förlamad. Sedan ler han. Det är inget glädje leende, för han ser lömsk ut. Han gör en gest med sin hand som betyder "Kom då" Sakta och tveksamt går jag mot honom. Min blonda fläta guppar takfast mot ryggen när jag småjoggar fram till honom. "Hej" Säger han. Jag svarar inte, nickar bara. "Så du har blivit stum?" Frågar han ironiskt. "Nej, tyävärr inte" Säger jag syrligt. Han skrattar lite. "Jo, du vet ju min hemlighet.." Börjar han. Ja, ¨han¨ heter Jack och är en vampyr. Det är den hemligheten han snackar om, det förstår jag direkt. "ooch..?" Säger jag. "Jag har kommit fram till en sak.. Jag vill att min hemlighet ska förbli en hemlighet.. Och det betyder ju att inga människor får veta om det." Säger han. "Ja, men nu vet jag ju det.." Muttrar jag. Men plötsligt blir jag iskall. Tänker han göra det jag tror han ska göra? Mitt hjärta dunkar snabbt och jag är säker på att han hör det. "Tja, du förstår kanske vad det betyder.." Det är ingen fråga, det gör jag. "Men Jack.. Du kan lita på mig! Jag lovar och svär att jag inte ska säga till någon!" Stammar jag. Han ler och "skjuter" ut hans hörntänder så de ser ut som klassiska vampyrtänder. "Tyvärr.." mumlar han. "Du får fem minuter på dig, att springa iväg. Sen kommer jag." Trots att jag är så rädd så jag inte vet var jag ska ta vägen, stannar jag ändå kvar. "Vad är det för mening om jag ändå vet att du kommer i kapp mig?" Frågar jag tyst. Han rycker på axlarna. "Du kanske får lite tid att tänka?" Flinar han. Jag suckar och springer iväg. Han kommer komma ifatt mig, det vet jag. Jag är ingen match för honom. "Fem minuter!" Ropar han bakom mig, och tårarna börjar rinna..