djävulens duva

en fågel vit som snön,
flyger över den glittrande sjön,
en duva som sjunger vacker sång,
en sånn har jag träffat en gång,
man tycker den är snäll och söt,
men den är lika hård som en nöt,
den är ond och man ska akta sig,
lyssnar du för länge på sången tar fågeln dig,
du slutar aldrig höra sången,
sedan ångrar du dig den gången,
du blir fast av djävulens hat,
en skickar en fågel för själv är han lat,
den vita vackra duvan som på himmlen stod,
var igentligen ett dött spädbarn av svart blod,
som råkat kommit i djävulens händer,
nu flyger barnet igenom alla länder,
förtrollar stora och små,
man tror ju inte när man ser den att det är djävulens barn då,
så hör du en vacker fågel sång som kommer från en duva,
dra över öronen en luva,
hör du alldeles för länge då blir du fångad i djävulens håla,
då räcker det inte med att vråla,
då kommer du aldrig ut,
då är livet slut.