Ångesten
Nere i en mörk deppresion Lever jag i dold aggression.
Badar i sorger om natten, sorger och bekymmer som om det vore renaste vatten. Jag sitter där i sorgerna och gråter tårar av blod, tårarna som forsar ner för mina kinder som en Osynlig flod.
Mina dödslängtande skrik, Lyssnar de på som om det vore ljuvligaste musik.
Jag vill bara bli bra,
Titta i mina ögon och du kommer att se att mina Känslor är läsbara.
Tittar du tillräckligt djupt ser du mina känslor allt för bottenlösa,
Ni kan inte få bort dem ur mitt huvud, Nej inte ens om ni är som mest ambitiösa.
Skriven av Ebba Frykander, 16 år från Malmö. |