1 januari

Farfar du var bara 66år när du bara försvann. Nu står vi här vid vattnet där du ville vara där du hör hemma. Alla vi står och gråter för att du bara lämnade oss som du gorde nu står vi här i detta hav av våra tårar till dig. Men bara så du vet så finns du alltid i våra hjärtan. Du sa till oss att vi inte skulle gråta när du dör men hur fasen ska vi kunna ta till baka tårarna när du bara försvan,jag såg dig aldrig mer och när jag blundar ser jag ditt leende med dina vackra ögon. Det finns en dag jag inte klarar av det är den 1januari det var den dan pappa ringde från sjukhuset och sa att du lever hos änglarna. puss och kram farfar och sov så gott!!!