Liv Ingen hör mig, ingen ser mig.
Ändå känns det aldrig ensamt.
Hjärtat dunkar i takt med deras,
stigarna slingrar sig fram av vana.
Tyst som ett stillsamt löv,
eller livfullt som ett vattenfall.
Jag är livet, jag går och andas. Skriven av Jessica, 13 år. |