Mobbing

Sitter på min balkong och
tittar ut
tänker att inget någonsin
kommer att bli som förut
jag sitter bara här medans
dom andra har kul
jag får bara sitta här och
känna mig ful
orden som ni sa brände
som lågor
jag trött på alla taskiga ord
och dumma frågor
ni går på disco medans
jag sitter kvar
jag kommer aldrig få
veta vart mitt hjärta var
jag önskar att någon kunde
förstå
någon som kan hjälpa mig
att veta vart jag vill stå
på hjärtans dag får alla
rosor utom jag
jag önskar att någon kunde
älska mig, åtminstone
någon dag
vad skulle ni tänka om jag bara
försvann
kanske, äntligen, yes vi vann
dom som säger att livet är en
dans på rosor ljuger
så tänker man faktiskt inte när
livet suger
tårarna som ni framkallade kommer
aldrig att torka
måste stå ut, måste orka
jag skulle göra vadsomhelst för att
få göra samma sak med er
mina tårfyllda ögon blir det sista
ni ser
jag önskar att jag kunde ta steget ut,
och för en gång skull våga
Ska jag förlåta er?
aldrig vilken dum fråga