När alla har gått... När alla har gått och ingen finns kvar,
när min teddybjörn är det enda jag har.
När tårarna är tunga och kroppen stel,
när allting i världen bara känns fel.
Då står du vid min sida och håller om mig hårt,
jag kan gråta i din famn, när livet känns för svårt.
Du förstår hur jag känner, du ser hur jag mår,
du vet att nått är fel, när jag ensam går.
Du svor på att finnas hos mig, vad som än händer,
När allting blir för svårt, och livet plötsligt vänder.
Du är solen i min vardag, du är lyckan i livet,
från mitt hjärta kommer allt som här står skrivet.
Skriven av Sara Eriksson, 13 år från Kil. |