själen

En sorg har satt djupa sår i en flickas själ
det är döden, ilskan och förtvivlan som tar befäl
hon blev ett spöke, en flicka utan mål
hon får i all begynnelse cykla i ett dimmigt hål
hon får se folks tårar rinna
hon känner hoppfulla förväntnigar, att hon kommer hinna
hon kommer alltid att cykla men aldrig komma fram
nu har döden tystat alla söta lamm
hennes själ kommer alltid finnas kvar
hon kommer glädja dem, som ingen lycka har
hon är en ängel, precis som sitt namn,
när hon äntligen når fram, hamnar hon i en trygg famn.