Ett litet ord. Ett litet ord jag hörde från dig,
som knäckte mina drömmar,
det lilla ordet, det var "nej"
och klippte kärlekens sömmar.
Jag skulle inte tänkt så underbart,
inte tagit något för givet,
men jag trodde att du och jag var självklart,
men du lämna mig ensam med livet.
Jag klandrar dig inte för att jag får gråta,
och inte för att jag ensam står,
jag kommer mog aldrig mig själv förlåta,
men med tiden läker nog mina sår. Skriven av Sara Eriksson, 13 år från Kil. |