så faller jag igen Några ord från dig och jag börjar hoppas.
Jag som aldrig trott på kärlek, jag som tänkt om och om igen att kärlek.
Nej det är ingenting för mig, inte för mig.
Nej aldrig för mig.
Sedan kommer det, det jag bara väntat på.
Du släpper ner mig från mitt moln
Och jag snurrar, snurrar, snurrar, snurrar runt i mitt rum
är ett litet barn som väntar, väntar, väntar på nåt tecken från dig
Och jag skakar, skakar, skakar utan din hand.
Ända tlls jag somnar, vaknar vill bara sova som törnrosa,
i hundra och åter hundra år.
Tills jag somnar, vaknar det är sommar och allt är bra.
Men jag är fortfarande kvar i mitt rum,
vilsen, blind och utan ögon stora som månen.
Så jag faller, faller, faller, faller ner i min säng,
är ettt litet barn och kramar nallen, stirrar ut mot sjön.
Vill somna, somna in men aldrig ut.
Men vafan det är inte kärlek, hur kunde jag tro nåt så fel,
Men jag älskar dig
Och ute sjunger fåglar om den blå himlen utanför
Hej Kliché
Så snälla säg nåt
Bara säg nåt, säg nåt, säg nåt,
Säg nånting
Och berätta nånting
Säg nånting
Och ta med mig upp till ögon stora som månen. Skriven av Hedda, 14 år från Motala. |