Magiläxan

Djupt i en mörk och kuslig skog
gick häxan Hagda sent en kväll.
Där hon klev fram blev allting trist
för hon var aldrig snäll!

De vackra blomor som hon såg
hon trollade att lukta skämt.
Ett träd hon gav en min så hemsk
Att djur och barn det skulle skrämt.

En trollkarl fick hon se och smög
sig ljudlöst fram med elak mask.
Hon svängde staven och han flög
i dammen med ett väldigt plask!

Som tur var, var den inte djup
men trollkaren blev mycket sur.
han trollade så att hans rock
höll Hagda fast som i en bur.

Den snodde sig runt hennes kropp
som om den var en tross.
"Säg nu föråt" , röt trollkaren,
"så släpper jag dig loss!"

Hon lydde genast och la till:
"Det var en hemsk magiduell.
Allt elakt trolleri jag ångrar så.
Från och med nu är Hagda snäll!"