Varför?

Vissa ser med ögonen.
Vissa ser med hjärtat.

Det är de som ser med hjärtat, som ser mig och hela min verklighet.
De ser mig som en i mängden.
De ser mig som en värd att säga hej till.
De ser mig som en vän.

De ger mig en varm känsla kring hjärtat.
De ger mig glada tankar att tänka.
De ger mig känslan av att vara älskad och önskad.
De ger mig känslan av att alltid finnas där som en vän.

Jag önskar att det fanns fler som de,
de, som ser med hjärtat.
Världen skulle bättre då.

Om man ser en annans sorgliga verklighet, som för en själv endast känns som en svlägsen mardröm, skulle alla må mycket bättre.

Tack Amanda, för att du för mig att må bra!