Det mystiska fönstret

Skriven av Maria, 13 år från uppsala.

Jag pressade mig in genom det rostiga, lilla källarfönstret.
Någonstans ifrån hörde jag gnymtande jämningar. När jag väl kommit in, borstade jag av mig dammet från min brun blåa kofta, drog åt snodden i mitt blonda, långa och svajande hår. Framför mig såg jag bara konturerna av en dörr, och dammet var så tjockt i luften att jag anade en nysning, men hann stoppa den. Jag ville va på den säkra sidan och smög mig tyst som en mus genom den halvknarrande dörren. Framför mig såg jag ett ljus från en lykta, på långt avstånd. Jag famlade mig fram i mörkret, och följde helatiden lyktans ljus. Plötsligt hörde jag fotsteg och vände mig blixtsnabbt om. Synen var fasansfull. Bakom mig stod den hemskaste, äckligaste best jag någonsin sett. Hans buskiga ögonbryn och orakade haka och hans illaluktande andedräkt avslöjade att han varit ute på en fylla. Jag fick inte fram ett ord. Sakta tog jag några steg bakåt, och till min storaa förskräckelse tog han sina händer runt min hals. Jag hörde att han skrattade lågt för sig själv och skräcken omslöt mig. Jag kippade efter andan ett litet tag...sedan blev allt mörkt....