Präster

Prästerskapet

Den roll som prästen hade var mycket viktigt i det egyptiska samhället. Egyptierna trodde att gudarna bodde i templen. Endast prästen fick gå in templets heliga område och närma sig den staty som representerade guden eller gudinnan. Folket kunde be vid porten eller vid Faraos hov, eftersom han betraktades som en länk mellan folket och gudarna. Prästernas roll var att ta hand om de behoven som guden eller gudinnan hade. De hade inget ansvar för att övervaka eller ta hand om folket i Egypten. De gjorde inget för att undervisa folket i religionsfrågor eller såg till så att folket levde efter gudarnas vilja.

Egyptisk präst som de ofta avbildas, men några texter säger att prästerna måste raka håret och inte bära djurskinn.

Prästernas dagliga uppgifter kunde se ut så här: På morgonen går prästen in i templet och bryter det sigill som hållit templets ingång avspärrat för människor under natten. Han tänder facklor för guden, som representeras av en staty i metall eller sten. Statyn tvättas, kläs med smycken och blommor, prästen sjunger sånger till den, tänder rökelser och lägger olika sorters offergåvor framför statyns fötter. Vid dagens slut backar prästen ut ur templet medan han sopar undan spåren efter hans egna fotsteg, vilket symboliserar att han själv egentligen är oviktig. Sedan förseglar han templets ingång med ett nytt sigill.

Allt detta kan för oss tyckas helt oviktigt, men för egyptierna var prästens roll avgörande. Om de inte skötte dessa sysslor ordentligt kunde gudarna bli arga och ställa till med hemska katastrofer.

Det fanns nog inte heltidspräster i alla tempel. I mindre samhällen hade prästen också ett annat arbete och tog hand om sina prästerliga skyldigheter bara under e viss tid av dagen. Farao brukade välja ut präster för de allra största och viktigaste templen, ofta bland sina egna släktingar.

Prästerna hade vissa krav att uppfylla när de var "i tjänst". De fick bara bära linne eller kläder tillverkade av växter. Klädesplagg som gjordes från djurskinn var inte tillåtna. Det finns dock bilder som verkar visa präster som bär leopardskinn, kanske då vid andra tillfällen. De var tvungna att raka sina huvuden och kroppar dagligen. Kalla vattenbad togs flera gånger om dagen. De var tvungna att avhålla sig från sex då de var i tjänst i templet.

Tempel

Det finns två typer av tempel som byggdes i det forntida Egypten. Det första, ”cultus”-templet, ägnades åt dyrkan av en specifik gud i Egypten. Ett exempel på cultustempel är Horus-templet i Edfu eller Isis-templet vid Aswan. Den andra typen, begravningstemplen, byggdes för att hedra en avliden farao och ofta dyrkade man honom också som en gud. Ett exempel på begravningstempel är Ramses II tempel vid Thebe.

Framsidan av Horus-templet i Edfu.

Templen i Egypten var en återspegling av Skapelsens ö i egyptisk mytologi. Pelarna var ofta utformade för att likna av palmer, papyrus och lotus, som troddes växa på ön. Alla större skapelsemyter går tillbaka till skapelseön och religionen lade en tonvikt på att försöka återgå till den tiden.

I cultustemplet fanns det två typer av ceremonier till gudarna. Den första var en daglig ceremoni för att med offer och tillbedjan blidka gudarna. Dessa ceremonier sköttes av prästen i templet. Vanliga människor, tror man, fick inte gå in i templet och måste stanna utanför. Den andra typen av ceremoni var speciella festivaler. Dessa skulle ske vid olika tidpunkter på året. Det var vid dessa tillfällen som vanliga egyptier kunde delta i en större dyrkan av guden.

Egyptierna skattade sina tempel högt. Folket sa till faraon och prästen att be för deras räkning till gudarna. Templet ansågs vara den plats där människorna kunde förena sig med gudarna.