FISKREGN

Ibland händer det att annat än regn faller från himlen. Sedan antiken och framåt finns många historier nedtecknade om blod, fiskar, grodor, metallbitar och annat som faller från skyn. Ännu är detta fenomen inte helt förklarat.

I det berömda biblioteket i Alexandria finns Deipnosophistae, en samling utdrag ur försvunna böcker som erbjuder intressant läsning. Under rubriken ”De pluvius piscium” (fiskregn) kan man läa om hur ett fiskregn som varade i tre dagar i Cheronesus. Samma text nämner att sådana skyfall också dykt upp på andra håll i Medelhavet, liksom regn av grodyngel.

Olaus Magnus naturhistoriska bok Historia de gentibus septentrionalibus från 1555 talar om fiskregn som ett naturfenomen bland många andra. Författaren tyckte uppenbarligen att det var märkligt, men inte alls ovanligt.

En nedteckning från England berättar om hur fiskar föll ned på ett jordbruk i Kent, 1666. Det märkliga var att alla fiskar föll på en enda lite åkerplätt, och inte någon annanstans. Sådan pricksäkerhet är inte ovanlig i det här sammanhanget. Ett vittne till ett fiskregn i Calcutta 1839 förklarade att ”Det jag fann vara mest märkligt, var att fisken inte föll hur som helst, utan i en rak linje inte mer än en meter bred.

Oftast verkar fenomenet fiskregn vara sammankopplat med våldsamma oväder. De 16 februari 1861 drabbades Singapore av en kraftig jordbävning, som följdes av sex dagars ösregn. Den franske naturvetaren Francois de Castelnau, som bodde på ön, höll sig vist nog inne dessa dagar, men då regnet avtagit vågade han sig ut för att titta över förödelsen. Till sin förvåning såg han att det låg fisk överallt. När han frågade lokalbefolkningen var fisken kommit från fick han förklaringen att de störtat från skyn då regnet varit som hårdast.

På morgonen den 11 februari 1859 vräkte ett åskväder ner tusentals levande mörtar över Aberdare, South Wales. Marinbiologen A. Meek bevittnade ännu en fiskblandad regnskur 1918 utanför Sunderland i norra England. Då rörde det sig om den märkliga arten sandnålar.

En annan marinbiolog, denna gång i USA, fick möjlighet att studera en lika märklig händelse. A. D. Bajkov, som var biolog hos den statliga viltvårdsavdelningen, åt frukost med sin hustru på ett café i Marksville, Louisiana. Det var den 23 oktober 1947, och årstiden hade redan hunnit bjuda på flera kraftiga regn, men det som föll denna morgon var av ett annorlunda slag. Servitrisen på caféet ropade till alla att titta ut då regnet plötsligt började strila ner. Hundratals fiskar slog ner på gatan utanför. Bajkov kunde konstatera att det var glosögd mört, svart havsabborre och något så ovanligt som klumpfisk!

Hagel med bilder i som sägs ha fallit över Holland 1552

Ibland kommer fiskregn helt utan förvarning. Den 19 februari 1930 föll tusentals döda fiskar ner över en fabrik i Jelapur, Indien. Det var varmt väder och himlen var molnfri. Nio av fabriksarbetarna träffades och kunde konstatera att: ”…några av fiskarna var alldeles färska, några var ruttna, medan andra var söndertrasade.”  Ytterligare en person hade sett fisken störta och liknade synen vid ”en flock fåglar som dyker.”

I Fort Worth, Texas, överraskades Louis Castoreno då tjugotalet småfiskar träffade honom i huvudet den 11 februari 1985. Vädret var klart så när som på ett litet, svart moln som hade irrat fram och tillbaka på himlen under dagen. Då han kontaktade den statliga vädertjänsten fick han veta att fiskregn inträffat minst fem gånger tidigare i området.
Men fiskar är inte de enda djur som sätts i samband med fenomenet. Under en häftig snöstorm i de schweiziska alperna 1922 regnade tusentals spindlar, tusenfotingar och stora myror från himlen. Ett skyfall med 5-8 cm långa vattenödlor föll över Sacramento, Kalifornien i augusti 1870. Djuren täckte nästan taken på operahuset och kröp överallt på gatorna. Ett regn av levande ormar drabbade de södra delarna av Memphis, Tennesse 1877. I november 1896 föll så mycket döda fåglar över Baton Rouge, Louisiana, att de gjorde gatorna oframkomliga. Bland dem fanns hackspettar, ankor, ugglor och fåglar med starkt färgade fjädrar, som verkade komma från tropikerna. En förklaring till just denna händelse var att fåglarna svepts med i ett stormoväder (som är vanliga i den landsändan) och dödats av ett plötsligt temperaturfall i luften.

Näst efter fiskar verkar grodregn vara vanligast. I Norfolk, England, föll 1683 ett så talrikt regn av paddor att lokalbefolkningen fick skyffla upp djuren i spannar. 1833 duschades besökarna utanför slottet Versailles, Frankrike, av en 10-minutersskur paddor. De dunsade mot folks parasoller men verkade inte skadade, utan kröp iväg ut i trädgården. På morgonen den 30 juni 1892 regnade vita grodor över en förort till Birmingham i England. Hundratals smågrodor regnade ner i Trowbridge, Wiltshire, England, eftermiddagen den 16 juni, 1939.

Dr E. W. Gudger vid US Museum of Natural History räknade genom undersökningar ut att fiskregn är vanligare än grodregn. Han fann att grodor regnat bara 78 gånger under 2350 år, medan det regnat fisk 50 gånger bara mellan 1879 och 1971.

Oftast är nedregnade djur döda när de hittas. Några har krossats mot marken, medan andra kan vara djupfrysta eller ruttna. Men ibland verkar djuren vara helt oskadda fast de måste fallit från hög höjd.

Ett korsregn som beskrivs av författaren Lycosthenes 1557

En snickare i Düsseldorf, Tyskland, hade inte lika stor tur när han i januari 1961 dödades av en gigantisk istapp som föll från himlen. Olika typer av ovanligt hagel och fryst vatten har rapporterats både från länder med varma och kalla klimat. Ibland har djur eller föremål funnits vara inkapslade i isen.

Den märkligaste nederbörden av alla är kanske det som kallas ”änglahår”, spindelvävslika nät och trådar som dalar från himlen. Oftast hittas det när det redan ligger på marken. Det verkar smälta bort och helt försvinna  när man samlar upp det i en behållare för att analysera det. Den allmänna förklaringen är att det faktiskt rör sig om någon sorts spindelväv.

Ett regn av hö i Wales 1827

Varifrån faller då alla dessa saker och djur. Den mest spridda förklaringen för fisk/grodregnen säger att de inträffar då en tornado eller virvelvind drar förbi ett vattendrag och suger upp djuren. När vinden så småningom tappar sin kraft ramlar dess innehåll till marken. Som tidigare nämnts har nedregnad fisk ibland visat sig vara djupfryst, vilket kan bero på att den slungats runt i de högre luftlagren innan den tagit mark. Frågan är bara varför allting annat i vattendraget inte sugs med. Ibland har det ju bara regnat djur av en och samma art.

En annan teori är att djuren helt enkelt fallit ur näbben på stora fåglar som pelikaner eller skrakar. En man i Domahult, Småland, höll på att träffas av en braxen på nära ett kilo, som tappats av en fiskgjuse. Den här förklaringen håller förstås inte när det regnar tusentals djur. Mysterieforskningens store pionjär Charles Hoy Fort hade en vild teori om vad som låg bakom fenomenet. Han menade att en okänd naturkraft teleporterade, det vill säga i en ögonblinkning transporterade djur och föremål från en plats till en annan. I det här fallet långt upp i luften.

Vid några tillfällen vet man att stora mängder fisk- och grodyngel som plötsligt dykt upp inte har regnat ner, utan kläckts ur ägg som legat begravda i marken under en torrperiod. När regnet börjar falla och torra diken och bäckar fylls igen kläcks äggen och ynglen kravlar ut i tusental.

Men det finns alltså fall som än så länge inte verkar kunna förklaras med några kända naturfenomen.