Rymdsonder

Rymdsonder är apparater som skickas upp i rymden för att därifrån sända information tillbaka till Jorden. Namnet sond kommer av ordet "sondera", vilket betyder "att läsa av". Det är just vad de flesta av dem gör.

Sonder har skickats ut i vårt solsystem för att med olika instrument fotografera och läsa av solen, planeterna och månarna. Sedan sänds informationen tillbaka till jorden där den behandlas av datorer.

Några av sonderna har också små robotar, "landare", som skickas ner till en planets yta för att göra undersökningarna där. Inga sonder återvänder till Jorden. Efter ett tag slutar de att fungera och blir skrot i rymden.

Sputnik 1

Sputnik 1 skickades upp i rymden av Sovjetunionen den 4 oktober 1957. Den var inte särskilt stor.

Själva sonden var en metallkula på 80 kilo med en radie på 58 cm, ungefär lika bred som en badboll. Inuti kulan låg en radiosändare som skickade korta "pip" tillbaka till Jorden.

Signalerna kunde höras på radiomottagare över hela världen.

Man kunde också se Sputnik som en liten vit prick som gled fram på natthimlen. Det här var en sådan sensation att folk här i Sverige satte sig på hustaken om natten för att titta på den lilla sonden.

1958 gick Sputnik 1 ner i jordatmosfären och brann upp.

Sputnik 2 med Laika

Sputnik 2 skickades upp en månad efter den första sonden.

Sputnik 2 var större och innehöll en passagerare, hunden Laika. Olika instrument i kapseln läste av hur Laika mådde för att se hur tyngdlösheten i rymden påverkade levande varelser.

Varje dag fick Laika en portion mat och vatten. Över hela världen protesterade djurvänner mot experimentet. Man planerade aldrig att ta ner Laika igen. Den tionde dagen fick hon en portion mat med ett gift som gjorde att hon genast somnade in.

Sovjetunionen sände upp ytterligare tre andra Sputnikar fram till 1960.

USA lyckas skicka ut sin första rymdsond

Explorer 1 blev USA:s första lyckade rymdsond den 31 januari 1958.

Ombord på raketen fanns instrument som läste av mängden radioaktivitet utanför atmosfären. Man fann att det finns ett band av kraftig strålning i rymden runt Jorden, nu kallat Van Allen-bältet.

Luna mot månen från Sovjetunionen

Mellan 1959-1970 skickade Sovjetunionen upp Luna-serien av sonder mot månen.

De var små tistelliknande glober som tog hjälp av raketer. Den första flög bara förbi månen, men upptäckte solvinden.

Följande sonder fotograferade månens baksida och landade så småningom för att ta jordprover.

USA skickar Ranger att krascha mot månen

Ranger 7 (1964) blev USAs svar på de ryska Luna-sonderna. Sonden var byggd för att närma sig månytan tills den kraschade, och under tiden sända närbilder på månens yta. Två andra sonder följde Ranger 7 år 1965.

Mariner på Mars, Venus och Merkurius

Den 14 juli 1965 passerade den amerikanska sonden Mariner 4 Mars och skickade hem 22 foton av planetens yta.

1973 skickades Mariner 10 iväg mot Venus och Merkurius. Den blev därmed den första sonden som besökte mer än en planet.

På väg till Merkurius fotograferade Mariner 10 molnen på Venus.

Därefter lade den sig i en omloppsbana runt solen, vilket gjorde att den kunde passera Merkurius tre gånger för att ta bilder. Det blev sammanlagt 2700 fotografier.

Venera, Rysslands svar mot Venus

Det ryska Venera-programmet skickade sonder till planeten Venus mellan 1961-1983.

Den första Venera-sonden kraschlandade på Venus och förstördes, men blev iallafall den första sonden som nådde fram till en annan planet. Det blev till slut Venera 7 som 1970 lyckades landa och sända tillbaka information om Venus till Jorden.

Surveyor landar mjukt

Surveyor 1 blev 1966 den första amerikanska sonden som mjuklandade på månen för att sända information från månytan. Varje Surveyor-sond var utrustad med en TV-kamera. Sonderna 3-7 hade instrument som kunde utföra undersökningar av måndammet.

Pioneer bär budskap till andra världar

Den amerikanska sonden Pioneer 10 var en av en hel serie rymdsonder, men har själv en märklig historia.

Den var den första sonden som färdades genom asteroidbältet bortom Mars och besökte Jupiter. Den tog flera närbilder av planeten innan den fortsatte ut ur vårt solsystem och vidare ut i rymden.

Ombord finns en metallplatta utarbetad av astronomen Carl Sagan, med en hälsning till utomjordiska kulturer.

Om Pioneer 10 någon gång stöter på liv där ute i kosmos kan den med hjälp av bilder berätta om de som en gång skapat den. Just nu är Pioneer 10 cirka 7,5 miljoner mil från Jorden.

Viking letar liv på Mars

USAs Viking-program bestod av två sonder som bägge skickades iväg 1975 mot Mars. Viking 1 kom fram först.

Bägge sonderna bestod av två delar, en "kretsare", som skulle stanna i rymden ovanför planeten för att ta bilder till kartor, och en "landare", som skickades ner till ytan för att ta prover från marken och skicka bilder. Här till höger ser du Viking 1.

Viking-sondernas uppdrag var att ta reda på om det fanns något liv på Mars.

Tyvärr kunde man konstatera att planeten verkade vara en hopplöst död öken. De bägge Viking-landarna sände tillbaka bilder till Jorden i sex år.

Här till vänster ser du Viking 2.

Voyager 2 - en lång färd ut i rymden

Den 20 augusti 1977 skickades Voyager 2 upp från USA. Den skulle besöka de fyra jätteplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det dröjde nästan 10 år innan den till slut var framme.

1989 gjorde Voyager 2 sin sista sändning från sin färd förbi Neptunus och fortsatte sedan ut i rymden.

Den har tillsammans med sin systersond Voyager 1 fortsatt göra avläsningar av rymden och skicka dessa tillbaka till Jorden. Man räknar med att höra av sonderna ända fram till 2020.

Pioneer Venus undersöker Venus yta

Den amerikanska Pioneer Venus utforskade planeten Venus täta atmosfär mellan åren 1978-1992. Sedan kraschade den mot planetens yta. Själva sonden landade aldrig, men den skickade ut fyra mindre instrument som gick nära marken.

Giotto jagade ifatt Halleys komet

Rymdsonden Giotto skickades 1986 för att jaga ikapp Halleys komet och utföra undersökningar.

Den information som Giotto skickade tillbaka visade att kometen bestod mest av is och att dess svans var en blandning av heta gaser.

Planeten Jupiter kastar Ulysses mot solen

I oktober 1990 skickades sonden Ulysses ut av rymdfärjan Discovery för att undersöka rymden ovanför solens nordpol. Det gick inte att sända Ulysses direkt mot solen, utan man fick skicka iväg den i rakt motsatta riktningen, mot Jupiter. Där tog jätteplanetens gravitation tag i den och kastade in den i en bana ovanför solen. Ulysses uppdrag är att undersöka solvinden.

Galileo i Jupiters gasmoln

1995 nådde sonden Galileo planeten Jupiter och skickade iväg en liten mini-sond för att undersöka planetens gasmoln.

Galileo har tagit de bästa bilderna hittills på Jupiter och dess månar.

Cassini på väg mot Saturnus

15 oktober 1997 skickades sonden Cassini iväg mot Saturnus.

Den 1 juli 2004 nådde Sonden fram till Saturnus och påbörjade sitt riktiga uppdrag. Cassini-Huygens består egentligen av två delar. Cassini söker av Saturnus och planetens månar och skickar informationen till jorden. Huygens är en del av sonden som sköts iväg mot Saturnus största måne Titan. Där landade Huygens 14 januari 2005 och skickade bland annat bilder från månens yta.

Lunar Prospector hittar vatten på månen!

Den 5 januari 1998 skickades sonden Lunar Prospector mot månen för att ta reda på mer fakta om månens yta och innandöme.

Lunar Prospector låg i en bana 100 kilometer ovanför ytan och gjorde sina undersökningar.

Man kom fram till att det faktiskt finns fruset vatten vid månens poler.

NEAR - en pionjär på asteroider

Sonden NEAR (förkortning för Near-Earth Asteroid Rendezvous) blev i februari 2000 den första farkost som besökte en asteroid.

Just nu ligger den i omloppsbana kring jätteasteroiden Eros.