Böcker

Den berömde blinde poeten Homeros.

Två av de världens mest berömda litterära verk är ”Illiaden” och Odysséen”. Båda är skrivna av diktaren Homeros någon gång under 700-talet före Kristus. ”Illiaden” handlar om Trojanska kriget och ”Odysséen” om Odysseus irrfärder. Det finns faktiskt inga bevis för att Homeros funnits. Enligt olika historier var han blind och skrev sina verk helt själv. Man vet att i alla fall att ”Odysséen” bygger på olika äldre sagor, som sedan skrivits om med Odysseus i huvudrollen.

”Illiaden” täcker inte hela historien om det Trojanska kriget utan slutar när Hektor dör och begravs. ”Odysséen” täcker alla Odysseus äventyr från det att han lämnar Troja med sina män. Bägge verken är skrivna på ett versmått som kallas daktylisk hexameter och hade en stor påverkan på grekisk kultur under antiken.

Grekisk mytologi spelade en stor roll långt efter antiken. Personer och platser från myterna dök upp i poesi och berättelser under flera århundraden. I ”Den gudomliga komedin” (utgiven i tre delar mellan 1317-1320) berättar den italienske författaren Dante Alighieri om en påhittad reseskildring till helvetet och himlen. I sällskap av den romerske poeten Vergilius färdas han ner genom helvetets olika kretsar och möter hunden Kerberos, kung Minos, Minotauros, harpyor och kentaurer.

Telemakos kliver ner i dödsriket.

I den evighetslånga riddarromanen ”Orlando Furioso” (1516-21) av Ludovico Ariosto blandas helgon, änglar och figurer från grekisk mytologi i en salig blandning. William Shakespeare använder sig av kung Theseus av Aten och amazonernas drottning Hippolytta i ”En midsommarnattsdröm” (skriven runt 1590).

Den franske författaren och läraren Francois de Salignac de la Mothe Fénelon gav 1699 ut en sorts blandning av ungdomsbok och samhällskritik. ”Telemakos, Odysseus son, äventyr” handlar om hur Telemakos ger sig ut att söka efter sin försvunne far. Han råkar ut för en massa äventyr tillsammans med sin lärare Mentor, som egentligen är gudinnan Minerva (Athena). Han lider skeppsbrott och hamnar på nymfen Kalypsos ö, brottas med lejon, duellerar, krigar och hamnar så småningom i dödsriket. Där får han veta att Odysseus inte är död och reser tillbaka till Ithaka för att vänta på sin far.

Fenelon förklädde samhällkritik i denna äventyrshistoria. Telemakos har stora likheter med den dåvarande franske prinsen, särskilt i de misstag han begår. Även andra delar av franska hovet dyker upp som mindre smickrande figurer. Fenelon blev därför tvungen att censurera boken och den fullständiga historien gavs ut efter hans död.

Den grekiske poeten och filosofen Nikos Kazantzakis gav 1938 ut ”Odysséen: En modern uppföljare”. Boken är liksom originalet skriven på ett versmått och har ungefär samma längd. Historien tar vid där Odyséen slutar. Odysseus ger sig ut på nya äventyr och träffar så småningom både gudar och senare litterära figurer som Don Quijote.

James Joyces berömda roman ”Ulysses” (1922) handlar om den vanlige mannen Leopold Blooms liv under en dag, men använder teman och idéer från ”Odysséen”.

Fantasyförfattaren Marion Zimmer Bradley är mest känd för sin bokserie om Avalon (”Avalons dimmor” med flera). Men hon har också skrivit ”The Firebrand” som skildrar det Trojanska kriget sett genom den synska trojanska prinsessan Kassandras ögon.

Liknande böcker är ”Kassandra” av Christa Wolf, ”Cassandra: Princess of Troy” av Hilary Bailey och ”The Song of Troy” av Colleen McCullogh.

Fantasyförfattaren David Gemmell har skrivit en hel trilogi om trojanska kriget: ”Troy: Lord of the Silver Bow”, ”Troy: Shield of Thunder”, och ”Troy: Fall of Kings”.

Dan Simmonds romaner ”Illium” och ”Olympos” blandar grekisk mytologi och science-fiction. ”Illium” är en sorts återberättande av Illiaden och utspelar sig på planeten Mars. ”Olympos” blandar delar av Odysséen med Shakespears ”Stormen” och även andra klassiska verk.

Marvels käcke Hercules.

Margaret Atwoods ”Penelopiaden” berättar Odysséen ur Penelopes synvinkel, vad som hände henne under de 20 år som hennes make Odysseus var borta.

Författaren Salman Rushdie utgick från historien om Orfeus och Eurydike när han skrev sin bok ”Marken under hennes fötter”. Här är Orfeus lyra ersatt av rockmusik och rockbandet U2 har spelat in en låt med samma namn som boken och med text av Rushdie.

Det finns också olika serietidningar som använt sig av de grekiska myterna. Serieförlaget Marvel (som bland annat ger ut ”Spiderman” och ”X-Men”) har gjort Herakles till en av sina superhjältar. Marvels Hercules har liksom i myterna till slut blivit odödlig, men har det tråkigt på Olympen och kliver ner bland människorna igen. Nästan genast råkar han i bråk med åskguden Tor och sedan också med Hulk. Hercules är med i olika superhjältegrupper, men får så småningom problem med spriten och tar jobb som en vanlig byggjobbare. Ett TV-bolag gör senare en dokusåpa med honom där Hercules utför tolv nya stordåd.

I serieförlaget DC Comics superhjältevärld finns förutom figurer som Batman och Stålmannen också gudar, monster och titaner från den grekiska mytologin. På en hemlig ö bor amazonerna och en av dem, prinsessan Diana, har gett sig ut bland människorna för att med sin superstyrka bekämpa ondska under namnet ”Miraklekvinnan”.

Det är amazonerna som oftast har kontakt med de grekiska gudarna. Diana ligger i fejd med krigsguden Ares och hamnar ibland i kläm mellan gudaväsen och andra hjältar. Precis som Marvels Hercules går det upp och ner i livet för Miraklekvinnan. Under en period blir hon tvungen att ta jobb som servitris på en hamburgerrestaurang.

Till vänster: Mirakelkvinnan med sin magiska guldlasso.

Bra böcker att läsa om grekiska gudar och hjältesagor:

Maj Samzelius: "Hjältar och monster på himlavalvet".

Michael Gibson och Giovanni Caselli: "Grekisk mytologi".

Eva Hedén: "Grekiska sagor".

Amelie Sylvan: "Perseus och Medusas huvud".

Leon Garfield: "Guden under havsytan: Sagor från Olympen".

Kirsten Ahlburg: "Kung Midas och guldet".