Vulkaner (LättLäst)

Vad är en vulkan?
En vulkan ser ut som ett berg med brinnande topp.
Det är magma (smält sten) som tränger upp genom jordskorpan.
Då bildas den heta massa som kallas lava.
Tillsammans med lavan kommer ofta heta gaser.
Det bildas stora rökmoln blandat med aska.
Lavan tränger upp genom ett rör i marken.
Röret bildas genom hettan från magman.
På marken kring detta rör bildas en stor hög av stelnad lava.
Till slut ser vulkanen ut som ett berg.

Vulkanutbrott kan ställa till med stor skada.
Hela städer har försvunnit och skogar har brunnit ner.
När människor dör under ett vulkanutbrott är det oftast inte av den heta lavan.
Lavan rinner långsamt.
Det är vulkanens gaser som kan vara mycket giftiga.
Den mest kända staden som gått under är Pompeji i Italien.

De flesta vulkaner finns på havets botten.
Ett vulkanutbrott under havet kan sluta med att lavan stelnar till en ny ö.

Jordskorpan på vår planet består av stora plattor.
Plattorna sitter ihop som ett pussel.
De kallas kontinentalplattor och rör på sig hela tiden.
Då två plattor glider ifrån varandra kan magma tränga upp.
Då bildas ett vulkanutbrott.
Alltså är vulkanutbrott vanliga längs plattornas gränser.

I Sverige har vi haft vulkanutbrott.
Det var senast för 150 miljoner år sedan.
Då låg Sverige där Kanarieöarna ligger nu.
Det är för att plattorna hela tiden rör på sig.

Vulkanutbrottet
Vulkanutbrott kan delas upp i två typer.
Det beror på vilken sorts utbrott den har.
Den ena typen har ett explosivt förlopp.
Den andra typen har ett lugnt förlopp.
Det är mängden kisel i magman som bestämmer hur vulkanen kommer att bete sig.
Magman tränger genom jordskorpan.
Den bildar en tunnel som kallas lavarör.
Ur lavaröret sprutar magman upp.
Den lägger sig som lava runt utsidan i klumpar eller bildar rinnande lavafloder.
Det beror på hur tät lavan är.
Magman tränger upp ur marken och blir till lava.
Då har den en temperatur på 700–1 200°C.
Lava kan rinna flera kilometer innan den hinner stelna till sten igen.
Stelnad lava bildar olika typer av magmatiska bergarter (efter ordet ”magma”).
Exempel på sådana stenar är pimpsten, porfyr och basalt.

Den rök som vulkanen ger ifrån sig innehåller olika gaser.
Vanligast är vattenånga, koldioxid och svaveldioxid.
Gaserna är farliga att andas in.
Det är gaserna som dödar flest människor och djur under ett vulkanutbrott.
När gaserna går upp i atmosfären blandas de med moln.
Molnen släpper ifrån sig regn.
Gifterna från gaserna binds i vattendropparna och bildar surt regn.
När regnet träffar marken sprids farliga kemikalier.
Ett riktigt giftigt vulkanutbrott kan påverka vårt klimat.
Det regnar även ner aska under ett vulkanutbrott.
Askan består av små bitar av sten.
Den kan också innehålla sand som smält till glas.
Man kallar också vulkanaskan för tefra.
Det är det grekiska ordet för aska.

Vulkaner som inte haft utbrott på 10 000 år kallar man slocknade.
En slocknad vulkan kommer inte få utbrott igen.
Kratern på en slocknad vulkan samlar på sig vatten och bildar en kratersjö.
Slocknade vulkaner till havs bildar små öar som kallas atoller.

Skydd mot vulkanutbrott
Numera bevakas de flesta vulkaner med hjälp av satelliter i rymden.
På så sätt kan man få reda på om ett utbrott håller på att hända.
Det finns inte mycket att göra för att förhindra utbrottet.
På de platser där vulkanutbrott är vanligast har man sprängt upp kanaler i berggrunden.
Där kan lavan från utbrottet rinna ner.

Olika vulkaner
Det finns olika sorters vulkaner.

Konvulkan
Under utbrottet kastar vulkanen ut en mängd heta stenar.
Stenarna byggs upp i en hög kon runt kratern.
De flesta konvulkaner får bara ett utbrott.
Konvulkaner blir mellan 30 och 400 meter höga.

Sköldvulkan
Sköldvulkaner bildas av utbrott av löst flytande lava.
Lavan breder ut sig utan att bilda några höga toppar.
Sköldvulkanen sprider sig därför över landskapet.
Island och Hawaii har många sköldvulkaner.

Stratovulkan
Stratovulkanen byggs upp av trögflytande lava, aska, lavabomber och stenar.
Ofta kommer magman ut via sidokanaler i den växande vulkanen.
Stratovulkanen kastar ofta ut stora mängder aska.

Supervulkan
Supervulkaner så stora att deras utbrott kan förändra utseendet på en kontinent.
Den kan även ändra klimatet.
Det är den farligaste sorten av vulkaner.
Det är också den mest ovanliga.
Alla supervulkaner som människan stött på är slocknade.

Sprickvulkan
I en sprickvulkan bildar inte lavaflödet ett rör.
Den tränger istället genom sprickor i jordskorpan.
Resultatet blir inte ett berg utan en sjö av lava.

Undervattensvulkan
De flesta vulkanutbrotten sker under havsytan.
Det blir oftast inte så mycket skada från dem.
Lavan som pressas ut stelnar oftast genast.

Lervulkan
Lervulkanen bildar heta gaser, vatten och olika mineraler.
Det finns ingen magma som tränger upp.
De är därför mycket svalare än vanliga vulkaner.
Lervulkaner kan bli upp till 700 m höga.
Många lervulkaner finns i havet.

Subglaciär vulkan
Dessa vulkaner dyker upp under glaciärer.
Värmen från lavan smälter isen och får lavan att svalna.
Resultatet blir ett berg med konstig platt topp.
Man använder VEI-skalan (Volcanic Explosive Index) för att mäta styrkan på en vulkan.
VEI-skalan visar hur farlig vulkanen är.
Skalan går från 0-8.
7 till 8 beskriver en supervulkan.

Pompeji
Mest berömt av alla vulkanutbrott är nog Vesuvius.
Vesuvius förstörde staden Pompeji i Italien år 79 efter Kristus.
Också staden Herculaneum gick under.
Molnet bestod av aska, stenar och giftiga gaser.
Det dödade allt liv som kom i dess väg.
Människor och djur verkar ha fallit ihop där de stod.
Askan lade sig som ett tjockt lager över städerna.
Det dröjde ända tills 1599 innan Pompeji upptäcktes igen.
Utgrävningarna i Pompeji pågår fortfarande.
Askan har bevarat insidan av stadens hus.
Det finns många vackra målningar på väggarna som beskriver livet i Italien under den här tiden.
Man hittade avtryck i askan från kropparna av flera människor och djur.
Man hällde gips i avtrycken och fick fram hur de sett ut i dödsögonblicket.

Vill du läsa mer om Vulkaner kan du göra det här.