Bilder på 2 olika arter av enhörning från ett naturhistoriskt engelsk verk från 1600-talet |
Det långa, snurrade horn som växte ur enhörningens panna sades vara fullt av god magisk kraft. Ett enhörningshorn kunde bota alla sjukdomar och rena det som var förgiftat. Doppade man hornet i en förgiftad källa blev vattnet genast friskt igen. Under renässansen var giftmord en populär metod att göra sig av med sina fiender på. Höga furstar lät tillverka bägare i enhörningshorn för att skydda mot förgiftade drycker. Det sades att hornet svettades och ändrade färg i kontakt med gift. Hornet tog också kål på giftiga växter och djur. Man kunde också mala ner hornet till ett pulver, som sedan blandades med andra ingredienser till medicin.
Enhörningshorn var en dyrbar handelsvara. En tysk adelsman som besökte den engelska drottningen Elisabet år 1598 såg ett enhörningshorn som värderats till 100 000 pund en obegripligt hög summa på den tiden. När den norske kungen Sigurd Jórsalafare gick på korståg till Jerusalem 1107 hade han med sig ett enhörningshorn. Hornet skulle föra tur med sig och väckte i alla fall stor uppmärksamhet. Jórsalafare skaffade sig många mäktiga vänner just därför att han ägde ett enhörningshorn. När han kom till Östromerska rikets huvudstad Konstantinopel blev hornet avmålat och det sägs att enhörningar efter detta alltid avbildats med ett snurrat horn. Enhörningshorn förde alltså mycket gott med sig för de som hade råd att äga ett.
Då har alltså enhörningen funnits på riktigt, eller? Läs vidare och ta del av några spännande teorier!